Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Montaigne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
syftning på testamentet, inga hycklande uttryck af
deltagande, inga samtal om lifvet efter detta; de mötte
döden under gästabud, lekar och skämt, hvardagliga
samtal, musik och kärleksdikter.»
Långt ifrån att Montaigne kände någon
samvetsförebråelse öfver sin dilettantism, upphöjde han den
tvärtom till hufvudprincip för allt sitt görande och
låtande. Alldeles som han på det teoretiska området tog
till valspråk det beryktade: Que sais-je? nöjde han sig
på det praktiska med formeln: Je ne cherche qu’à
passer. Mellan bägge dessa valspråk råder naturligtvis
ett inre samband, och de utgöra två sidor af en och
samma världsåskådning.
* *
»Min intelligens är så konstruerad, att den vida
mer lider af de stötar och skakningar, som framkallas
af obeslutsamhet och vacklan, än af nödvändigheten att
foga sig och finna sig i hvad för beslut som helst...
Få lidelser ha stört min sömn, men det obetydligaste
arbete kan hindra mig från att sofva. På resor
undviker jag branta backar och föredrar att hålla mig i
gamla hjulspår om än djupa och smutsiga ... Där
känner jjag mig åtminstone fullt trygg för faror. Den jämnaste
vägen är den säkraste och mest pålitliga. Då jag följer
den, litar jag uteslutande på mig själf.
Man kan på förhand säga, att ett dylikt lynne
måste föra med sig djup konservatism i sociala och
politiska ting. Som vi sett tviflar Montaigne starkt på
rättvisan i samhällsordningen, men ur detta tvifvel drar
han inga revolutionära slutsatser, utan tvärtom kräfver
han obetingad, till och med oförnuftig undergifvenhet
för statsmakten, af det skäl att »hvarje förändring kan
medföra ett ännu större ondt». »Endast tankarna (d.
v. s. friheten att teoretiskt förhålla sig skeptisk till allt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
