Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Är lifvet värdt att lefva? (Ps. 79, 14)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÄR LIFVET VÄRJ)/’ ATT LEFVA.’
75
jorden, edert lif, mitt lif, menniskolifvet i
allmänhet, då man betraktar det från dess rent
jordiska synpunkter och i dess rent timliga
förhållanden. Låtom oss söka ett svar på denna
fråga, om det ock måste blifva ett ofullständigt
svar, måhända heller icke "fritt från misstag.
Med Guds hjelp skall det dock ega en förtjenst,
nämligen den att vara ett uttryck af ett
ödmjukt och ärligt sökande efter sanningen.
Emellertid må vi härvid vakta oss för
öfverdriften Låtom inga personliga förhållanden,
ingen tillfällig sorglig sinnesstämning få verka
en skef och ensidig uppfattning. Låtom oss
så lugnt och opartiskt som möjligt betrakta
lifvet i dess helhet. Det är dock icke alltigenom
mörkt och eländigt. Det har sin rosiga
morgonstund och sin skära aftonrodnad. Det är
icke idel moln; det har sina ljusa, silfrade skyar,
sina strålande glimtar af en blå himmel. Det
är icke alltjemt vinter, utan har ock sina
vår-och sommardagar, då man kan andas lifsluft i
fulla drag.
Fråga det lilla barnet der med de runda
kinderna, de klara ögonen, de fladdrande
lockarne, det ljufvaste och älskligaste man kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
