Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter en liten konversation, hvarpå Ehrenström kom in till mig för att taga afsked och beklagade Armfelts inquiétuder såsom suiter af blessyrerna.
Jag emottog därefter de bägge stånden, men för att slippa konversationen, placerade jag mig uti sängkammaren vid ett bord, däruppå jag hade lagt deras papper och mitt diarium. Strandberg lemnade dem bevisen, och Börtzell ropade in ett län i sänder af bönderna och en stad af borgarne. Det förstås, att de hochmögende af de senare icke infunno sig; men Håkansson, att uppfylla all lagen, kom upp; jag placerade honom genast uti en fauteuil bredvid mig och chargerade honom med distribution af deras papper, som varit frånvarande, hvilket han galamment åtog sig.
Hela middagssällskapet souperade hos riksmarskalken, och sedan vi gjort afskedsvisiter till höger och venster, samlades vi där kl. 7. Zibet bodde hos honom och gjorde les honneurs de la maison vid thébordet och Jonas blomman af sina konster, när kammartjenaren annoncerade baron Armfelt, och där var ingen utväg att retirera. Baronen inträdde och under de kallaste famntag feliciterade hans excellens, sin chef, sin chérissime ami. Grefven komplimenterade, och man lånte de vackraste tirader af Corneille och Racine för att exprimera all den tendresse, grekernas forna hjältar någonsin kunnat betyga hvarannan. Grefven gjorde det omöjliga för att behålla herr baronen till aftonen; men det blef omöjligt. Han var sjuk, han var trött af visiter, och en brinnande Pharao väntade honom hemma.
Söndagen försvann i visiter; mestadels åt hvar och en middag hos sin värd, men Garberg gaf en souper åt sin gäst och hela hans liaison, som var präktig och rolig. Zibet bröt ut i elakt humeur emot en rostbiff, som choquerade honom au beau milieu d’un souper fin; men man tröstade honom med ett epigram.
Måndagsmorgonen bröto vi alla upp, och till min stora glädje hann jag samma dag till Stockholm; men glädjens dagar blefvo sedan icke många, och jag antecknar i denna suite en och annan af de händelser, som därunder föreföllo.
Tisdagen den 28 Februari uppvaktade jag kungen, blef befalld till middagen och efter måltiden inkallad uti sammetsrummet, där kungen började med att säga mig, det han visste, att Armfelt varit hos mig strax efter hans afresa, att vi varit ensamma, att vår konversation varit animerad, och han exigerade veta hvad för angelägenhet tourmenterade oss, men framför allt hvad som kunde uppehålla herr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
