Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skall dock gå därhän; tro mig, man undgår icke sitt öde».
Förevändningen gafs, såsom af historien kändt är, genom den i
försonlig anda hållna not från ryske ministern i Stockholm grefve
Rasumowski, hvari, enligt konungens eget uttryck, »lyckligtvis
influtit ett uttryck, som syntes skilja konungens sak från
nationens».
Armfelt ställde sig med ifver sin konungs föreskrifter till
efterrättelse: han sparade inga förevändningar för att uppreta
stämningen mot ryssarna, och det måste medgifvas, att han
härvid icke var nogräknad med medlen. Kejsarinnan och de ryska
myndigheterna afgåfvo försäkringar om sitt fredliga tänkesätt;
bönderna på ryska sidan förbjödos att bära vapen; ryska
gränsposteringar indrogos. Förgäfves: alla dessa åtgärder uttyddes
såsom listiga försök att insöfva befolkningen i Finland i säkerhet.
För att förekomma att den krigiska stämningen i Finland blefve
dämpad genom fredliga underrättelser från ryska sidan, föreslog
Armfelt konungen att vid gränsen låta hejda alla ryska kurirer.
Rykten utspredos, att de finska soldaterna skulle få slåss med
tartarer och hedningar. Till och med den rådande
penningebristen i arméen begagnades såsom medel att uppreta sinnena
mot Ryssland: det föregafs, att det sannolikt vore ryske
ministern Rasumowski, som plundrat posten med krigskassan;
uppgiften troddes, och — »det har gjort godt», säger Armfelt.
Den diktande folkfantasien kom Armfelt sedermera till hjälp
för att vidmakthålla den uppretade stämningen. »I Finland äro
roliga rykten», skrifver han till konungen från Lappträsk. »Hvita
sten har talat och sagt, att svenska gränsen skulle blifva vid
Systerbäck; alla råttor från Fredrikshamn hafva gått till
Viborg» [1]. Och i ett bref till sin hustru från samma tid
berättar han ytterligare om de »tusen dumma historier, som hafva dels
encouragerat, dels retat befolkningen. Bland annat att
kejsarinnan har klädt ut 30,000 käringar för att jaga bort dem. De
äro så fulla i den tron, så att vid första affär vi få, lär det blifva
fysiska visitationer på valplatsen». Bönderna i gränstrakterna
väpnade sig med yxor och björnspjut, tiggde gevär i det
svenska lägret och begärde endast bröd för att få följa med och
slåss mot ryssarna. Rusthållarna vid Nylands dragonregemente
lofvade sina ryttare att, om de fölle i kriget, försörja deras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
