- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:2. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Armfelt i landsflykt /
85

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

före Julen 1792. Uppehållet i Sachsens hufvudstad räckte nära
en månad.

*



I Dresden förnyade Armfelt strax vid sin ankomst en
gammal bekantskap: det var med Sir Hugh Elliot, densamme som
1788 gifvit Sverige ett så kraftigt handtag vid den från
Danmark hotande krigsfaran, nu Englands minister vid det
kurfurstliga hofvet. Minnena från denna oroliga tid erbjödo många
gemensamma beröringspunkter; och Elliot anhöll, på grund af
gammal vänskap, att få vara den som presenterade den svenske
resanden vid det sachsiska hofvet. Samma anbud gjordes
emellertid af ryske ministern Messmaker, och etiketten fordrade, att
denne sistnämnde, såsom representant för en med Sverige
förbunden makt, fick detta uppdrag. Sverige representerades endast
af en chargé d’affaires, den gamle v. Heland, hvars rang icke
medgaf utförandet af en dylik ceremoni vid det lilla tyska hofvet,
hvarest etikett och kurialier strängt iakttogos [1].

Vid nyårskuren på det kurfurstliga hofvet mottogs
emellertid Armfelt med synnerlig utmärkelse af kurfursten af
Sachsen, Fredrik August III, en af Tysklands anseddaste furstar,
sedermera Sachsens förste konung, bekant för den trohet, med
hvilken han under Napoleons krig fullgjorde sina förpligtelser
mot denne. Han styrde genast sina steg mot den anspråkslösa
plats, som Armfelt valt bakom den öfriga corps diplomatique,
och öppnade ett politiskt samtal angående svenska förhållanden,
som kan förtjena bevaras. Strax förut hade till Dresden
ankommit underrättelse, att hertigen-fömyndaren, med anledning af
de rykten, hvartill den bekanta konsultationen rörande den unge
konungens hälsotillstånd gifvit anledning, utfärdat sin bekanta
»Varning till allmänheten att icke låta förleda sig af falska rykten
och ogrundade omdömen». Däri förklarades, att hertigens afsigt
vore att »med oskrymtad trohet, nit och ömhet» vårda den unge
konungens »person och uppfostran», upprätthålla grundlagarna
o. s. v. [2]. Det låg nära till hands, att på denna förklaring,

[1] Själfva Armfelt, som vuxit upp i Gustaf III:s hof, fann det
sachsiska hofvets ceremonier mödosamma. «Maken till kurialier hafva aldrig
existerat i världen«, skrifver han i ett bref om det sätt, på hvilket nyårsdagen
firades. «Kl. 9 om morgonen börjas de och slutas kl. 12 om natten.
Kurfursten och dess gemål äro juvelbesmidda och hela hofvet i hvita kläder
med guldgaloner«.
[2] Utfärdad den 22/12 1792; jfr Ehrenströms Anteckn. I: 462.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/32/0092.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free