- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
57

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


När han satt ensam qvar i Stralsund, sedan hans dotter och
måg, åtföljda af hans maka, tagit sitt nya hem Engsö i
besittning, och äfven barnkammaren var tom — äfven de små
flickorna flyttade, efter ett besök på Sagan, öfver till Sverige —
då fann han att hans lif, i jämförelse med den närmast flydda
tiden, var — »en försmak af helvetet». Och då julen 1806 kom,
medan fransmännen närmade sig Stralsund, kände han tomheten
ytterligare. Sin julafton tillbragte han, berättar han sorgset, hos
»gumman Normann» med att »lägga alla sina patiencer» och »utan
all julgröt!»

*



De diplomatiska underhandlingar, som börjats under konung
Gustaf Adolfs vistelse i Tyskland 1804, hade redan innan han
återvände till Stockholm, fört till den preliminära
subsidietraktaten med England af den 3 Dec. 1804, och till det off- och
defensiva förbundet med Ryssland af den 14 Jan. 1805. Själf
kallade Gustaf Adolf denna öfverenskommelse i bref till Armfelt
för »un système armé», till upprätthållandet af tyska rikets
neutralitet och integritet. Såsom garant af vestfaliska freden egde
Sverige, enligt hans åsigt, giltig orsak att deltaga i det utbrytande
kriget. [1]

Men det dröjde länge, innan de förhandlingar mellan
Europas stora makter hunnit afslutas, som måste föregå bildandet
af den koalition, som Sverige först af alla utan tvekan biträdt.
Den ryske underhandlaren Novosiltzow reste fram och åter
mellan London och Petersburg, och lord Leweson Gower, Englands
sändebud, verkade på sistnämnda ställe. Först den 11 April
1805 afslöts den afgörande förbundsakten mellan England och
Ryssland, och Österrike förklarade sig först i Augusti s. å.
beredt att inträda i detta förbund, som blifvit afslutadt under
förutsättning af dess deltagande, men så godt som utan dess
hörande. Det dröjde ända till den 31 Aug., innan Sveriges
definitiva öfverenskommelse med England blef fastställd. [2]

Under en stor del af året 1805 var Sveriges nye
bundsförvandt i Petersburg nödsakad att vid hofvet i Berlin hålla sköld
öfver Pommern, som närmast var hotadt och möjligen kunde

[1] Konungen till Armf. 27/1 1805. (Gömdt är icke glömdt. VIII: 32).
[2] Se om dessa diplomatiska förhandlingar Lefebvre, Histoire des
cabinets, II: 10 o. f., Oncken, Zeitalter der Revolution, II: 177 o. f., Zlobin, De
diplomat. förbindelserna mellan Sverige och Ryssland, öfvers. af Hjärne,
Schinkels Minnen, IV: 180 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free