- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
136

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Gud, Armfelt och sina goda och tappra trupper». [1] Den
naturliga följden af denna framgång borde hafva varit intagandet
af Kongsvingers fästning. Men den nästan fullkomliga bristen
på artilleri — hela den afdelning, som intog ställningen vid
Lier, medförde endast två trepundiga kanoner — gjorde att
fästningen, enligt Armfelts ord, syntes honom »en hård nöt att
bita på». Själf ansåg Armfelt att, om han hade haft artilleri af
erforderlig kaliber, fästningen bort kapitulera följande dag:
»kommendanten, säger Armfelt, hade förklarat, att hvarken han eller
hans garnison hade lust att låta sig svedas.» [2] Med skäl
anmärktes emellertid ändamålslösheten af striden vid Lier, då
bristen på artilleri omöjliggjorde hvarje företag mot fästningen.

Ställningen vid Lier, som förskansades, behölls emellertid,
ända till dess de svenska trupperna befalldes att utrymma Norge;
och den försvarades tappert mot det anfall, som d. 18 Maj
gjordes under befäl af öfverste Staffelt.

Men Lier blef också den enda vigtigare plats, som under
detta fälttåg någon längre tid hölls besatt af de svenska
trupperna; och snart ingingo underrättelser om missöden och
förluster, som vida öfvervägde framgångarna under fälttågets första
dagar. Vi låta Armfelt själf i korthet framställa förloppet af
krigshändelserna under den följande månaden. [3]

»General Vegesacks afdelning, som enligt sina rapporter
skulle hafva varit färdig d. 1 April, var icke i stånd att röra
sig ur stället på grund af bristande lifsmedel och
transportanstalter. Dessa hinder gjorde det lätt för fienden att draga alla
sina trupper från de båda fästningarna och att afsända 4,000 man
mot Höland och Blakjær... Resultatet häraf blef, att våra
trupper, så väl vid Höland som vid Lund, blefvo tvungna att draga
sig tillbaka, och att den fördelning, som anfördes af grefve
Mörner, öfverrumplades mellan Urskog och Blakjær. Dessa
motgångar hejdade plötsligt det allmänna framryckandet och utsatte
armén för de beklagligaste missöden.»


[1] Gustaf IV Adolf t. Armf. 21/4, 23/4 1808.
[2] «Précis de la campagne en Norvége, s. 13. Att någon hemlig
underhandling egt rum med fästningens försvarare, framgår äfven af ett bref
från Armfelt till landshöfding A. v. Rosen, hvan berättas (13/5 1808), att då
man «i ett visst samtal« sökt bevisa kommendanten, att fästningen skulle falla
och «att emellertid han manquerade en god affaire, svarade han slutligen:
Hur f-n vill ni att jag utan ett skott eller en granat, kastad mot fästningen,
skall gå i konferens om kapitulation?«
[3] Précis de la campagne en Norvége, s. 13 o. f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free