- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
316

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

egenmäktig och hänsynslös. [1] Det ansågs nödigt att låta
förordningen åtföljas af en modifierande förklaring, att den icke
skulle hafva afseende på personer, som på grund af laga skäl,
såsom arfsangelägenheter m. m., ville återvända till Sverige.

*



Tvistefrågor saknades sålunda icke; och med enigheten
mellan Finlands ledande män i Petersburg och i Åbo var det,
såsom vi sett, stundom klent beställdt. Många af de senare
betraktade kommittén i Petersburg ända från dess inrättande [2]
med misstroende, och en viss spänning inträdde tidigt nog. När
Aminoff, sedan kommittén varit i verksamhet ett par månader,
kom från Finland till Petersburg, för att inträda i sin nya
verksamhet, var han, säger Armfelt, »stinn af kritiker på allt hvad
man här gjort och i admiration för regeringskonseljens dumheter
och misstag». Kommitténs ställning, särskildt under Armfelts
ledning, gjorde den till ett slags högsta instans, öfver både
generalguvernören och regeringskonseljen; och nekas kan icke, att
den personliga styrelse, som Armfelt var i stånd att införa
genom sin ställning till monarken, skulle kunna hafva medfört sina
vådor, om ej fosterlandskärleken, under alla öfverilningar, varit
det för honom alltid bestämmande. Regeringskonseljen fann sig
ofta sårad och tillsidosatt af de rättelser, som kommittén gjorde
i dess arbete; och arbetet ökades i väsentlig grad genom den
rastlösa verksamheten under de första månaderna af kommitténs
bestånd. Äfven generalguvernören, den välmenande grefve
Steinheil var stundom högst missnöjd med den nya myndighet, som
ställt sig mellan honom och kejsaren. Det gick en gång så
långt, att han förklarade för statssekreteraren Rehbinder, enligt
dennes berättelse, att sedan kommittén bildades, »Finland icke
haft en moments lugn och att alla möjliga olyckor varit följden
af denna infernala inrättning.» [3]

Denna missnöjda stämning, hvars egentliga säte var Åbo,
var sålunda ingen hemlighet för Armfelt. »Jag vet», skref han
till Aminoff, »att man i konseljen är bålt missnöjd med
kommittén; äfven har jag sett svart på hvitt därpå. Man kan ej

[1] Rehbinder har i åtskilliga bref (se Castrén. Skildringar, s. 301 o. f.
samt uppsatsen R. H. Rehbinder i Finsk Tidskr. 1879) redogjort för denna
tvist, under hvilken han, ehuru erkännande att åtgärden var förhastad, dock
gjorde sig solidarisk med Armfelt.
[2] Jfr ofvan, s. 283.
[3] Castrén, Skildringar, s. 293.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free