- Project Runeberg -  Från tredje Gustafs dagar. Anteckningar och minnen / 3:3. Gustaf Mauritz Armfelt efter Armfelts efterlemnade papper samt andra tryckta källor. Under omstörtningarna 1803-1814 /
394

(1892-1894) [MARC] Author: Elis Schröderheim, Gudmund Jöran Adlerbeth, Gustaf Mauritz Armfelt With: Elof Kristofer Tegnér
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Väl kunde han, med en ej oberättigad själfkänsla, yttra: »Om
hvar finne en place gör så mycket som jag gjort för mitt
fosterland, så blir det ej olyckligt. Måhända finna de mindre
svårigheter än jag haft, till att uträtta det goda.» Men i de mörka
stunderna — och de blefvo allt flera, ju närmare det skred mot
slutet — lät det annorlunda. »I frågan om nit och god vilja»,
skref han i Februari 1814, »tror jag väl att få skola bestrida
mig någon förtjenst. Men ack! hvad har jag hittills kunnat
uträtta? och hvad kan jag framdeles uträtta? Allt sätter sig emot
beståndet af Finlands lycka ... Huru skall jag förmå att
bekämpa ryssarnas afundsjuka och öfvervinna mina egna landsmäns
oskicklighet och sömnaktighet?» [1]

De politiska frågorna och lagstiftningsarbetet måste, såsom
nämndt är, hvila under kejsarens frånvaro. Af hans återkomst
väntade sig Armfelt mycket [2] och såg med glädje, sedan den
inträffat, att monarkens intresse för Finland var lika varmt som
förr. Under tiden egnade han, vid sidan af de löpande
ärendena, sin uppmärksamhet åt hvarjehanda frågor, beträffande
Finlands ekonomiska upphjälpande. Några bland hans papper
bevarade bref från de sista veckorna af Armfelts lif till
sekreteraren i finska hushållningssällskapet, C. Böcker, visa hans intresse
äfven för dylika frågor. Äfven Armfelts brefväxling med den
ämbetsman i Finland, som framför andra vunnit hans förtroende,
landshöfding K. Stjernvall, visar, att hans mångfrestande tankar
gärna rörde sig på detta område. Någon gång framskymtar i
dessa sistnämnda bref planen på realiserandet af den gamla
tanken att genom en kanal sammanbinda Saimen och finska viken;
genom denna kommunikationsled skulle det allmänna välståndet
åter höjas i Viborgs län, som fordom varit »det första, det
industriösaste i hela Finland och som nu genom ett hundraårigt


[1] Till K. Stjernvall 20/12 1812, 2/2 1814.
[2] Särskildt hoppades han på en landtdag, hvarigenom «man skulle
kunna skudda af sig flere af de entraves, som dumheten eller illviljan
begagna.« (I Maj 1814 till K. Stjernvall).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:09:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/f3gd/33/0401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free