Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVII.
Bokslut i månsken.
»Är Morbror sjuk?» frågade Nicolaus, som hörde
något besynnerligt ljud och såg principalen slå ut med
armarna.
Morbror Åbergson vaknade till ur sin vakna dröm
och hörde som ett eko av ett gurglande ur strupen.
»Jag tror jag gäspade.»
Men drömmen var ingen dröm och ännu mindre var
gäspningen någon gäspning, utan allt var verklighet
utan försköning, en verklighet i kött och blod vilken
så hårt spände kroppen som–-som på det Kas-
parsonska korset i Arildsläge. — Han var en snickare!
tänkte vår vän Åbergson.
Men samtidigt hade ett ljud bakom resenärerna hastigt
närmat sig: en lätt, skarp trav utan några bjällror. Och
just nu hördes en genomträngande, pipig falsett, som på
ett stenkasts håll hojtade fram ett mycket upprymt:
»Tjänare, Wilhelm! Nu är det din tur!»
Och därpå hördes spridda ljud av ett flerstämmigt
gapskratt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
