Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Hvad han säger? Jo, han säger, att
arbetaren ska’ ligga på ejderdun och vi på krollsplint,
den tusan djäkeln.»
»Hvarför g$r han inte en medelväg och säger,
att vi skola ligga på tagel allihop?» sade Julia, i
det hon gick ut.
Fadern kastade efter henne en af dessa hastiga,
missnöjda blickar, som han brukade, när hon kom
med sina tanklösa infall, som sågo ut som en
tanke. Modem vaggade på hufvudet:
»Den flickan, den flickan, vet hon inte, att
tagel sticks!»
Julia tog hela famnen full med mönster,
stra-malj och garner. När hon passerade ett af de
oupplysta fönstren midt för bleckslagaren, stannade
hon och såg dit ned. Hon kunde öfver de
matt-slipade rutorna se hufvudet och axlarna på dem,
som befunno sig i verkstaden. Hon såg en böjd,
klumpig, gråhårig arbetare stå och tala med
bleckslagaren. Den gamle tycktes bekymrad och
skakade på hufvudet. Den unge tycktes förklara något
för honom, skref i en liten bok eller ritade och
visade. Småningom klarnade den gamle och såg
tröstad ut. De lemnade verkstaden och föddes åt
ut på gatan, fortfarande samtalande. Bleckslagaren
klappade den gråe arbetaren ibland på axeln. Han
såg så präktig ut bredvid den gamle klumpige,
bekymrade. Gick han och dref i onödan, undrade
Juha, eller gjorde han ett barahertighetsverk?
Bah! Den g^ipla skeptiska kj&nslan fick öfvQrhand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
