Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A - Abhigit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
innefatta hela Magernes religion, eller
deras som dyrka elden. Abraham skall
hafwa läst dessa i den brinnande ugn,
dit han blef kastad af Nimrod.
Abhigit (Ind. Myth.), et offer
som en Raja eller Furste måste göra
för at försona et wådadråp på en prest,
eller utan at känna til hwilken stam
han hörde.
Abia, Herkules’ dotter, syster och
amma åt Hillus. Hon hade et rygtbart
tempel i Messenia. Hon flyttade
til staden Hirä, den hon gaf sitt namn,
(Æpeia) och som sedermera war en af
de sju städer, hwilka Agamemnon
lofwade Achilles.
Abichegam (Ind. Myth.), en
särskilt ceremoni, som utgör en del af
Putche, ell. den ceremoni, som
gudarnes dyrkan dagligen fordrar. Den
består i at begjuta Lingam med mjölk.
Denna wätska förwaras sedan
sorgfälligt, och man gifwer några droppar
deraf åt de döende, för at göra dem
förtjente af sällheten i Cailassa
(paradiset). Denna ceremoni iakttages
äfwen til de öfriga gudarnes ära. De
offra dem werkligen drickoffer,
bestryka dem med kokosolja, smält smör ell.
watten ur Ganges, gnida dem med
olja och smör hwar gång de til dem
ställa sina böner ell. offer. Derföre äro
alla deras afgudabilder swarta,
fullrökta och fullsmorda med en
stinkande fetma.
Abida, en afgud hos
Kalmuckerne, ansedd at wara densamme som
Indianernes Isuren. I det ögonblick
själen lemnar kroppen, kommer guden
för at hemta henne. Är hon ren från
all besmittelse, tillåter han henne
upstiga i höjden; är hon orenad af fel,
så renas hon af hans anda. Denne
Gud gifwer äfwen själarna frihet at
wända tilbaka til en lefwande kropp,
ware sig menniska eller djur. Guden
bor i himmelen, emot solens upgång,
der han njuter en ostörd hwila.
Abilius, son af Romulus och
Hersilia. Hans fader kallade honom i
början Aollius, hwilket, enligt Plutarch,
skedde i anledning af det betydliga
antal inwånare han sammandragit i
staden.
Abis, prest hos mahometanske
Tartarerne.
Ablana, en himlamagt eller god
engel, enligt Basiliderne.
Ablegmina, en del af inelfworna
som offrades åt Gudarne. Se
Prosecta.
Ablutio, se Tvagning.
Abonde, som af Gallerne kallades
Dame Abonde, war enligt den
allmänna tron, den förnämsta af de
wälgörande Féer, hwilka nattetid kommo
in i husen och medförde allsköns
wälsignelse.
Aborigenes, folkslag som
hyfsades af Saturnus, och dem han förde
från Egypten til Italien, der de
bosatte sig samt medförde alfabetet och
skrifkonsten. Någre författare hafwa
trott dem wara komne från Arkadien,
under anförande af Œnotrus, och det
är derföre som Virgilius kallar dem
Œnotrii viri. Somlige härleda detta
namn ifrån abhorrenda gens, et
wederstyggligt slägte; andre från
Aberrigines, kringstrykande folkslag. Livius,
Strabo, A. Victor och Hieronymus
ifrån ab och origo, utan ursprung.
Abracadabra (Pers. Myth.) et
namn, som tjente at formera en
magisk figur, den man tillade kraften at
förekomma och at bota sjukdomar. Den
upritades på följande sätt:
A B R A C A D A B R A
_A B R A C A D A B R
__A B R A C A D A B
___A B R A C A D A
____A B R A C A D
_____A B R A C A
______A B R A C
_______A B R A
________A B R
_________A B
__________A
Som denna figur synnerhet war
sammansatt af bokstäfwerna i namnet
Abraca, detsamma som Abracax eller
Abraxas, den man trodde wara den
äldste af Gudarna, så war den sjelf
dyrkad såsom et slags gudomlighet hos
Syrierne. Se Abracax. Någre
skrifwa Abrasadabra.
Abracalan war, likasom den
förre, en Syrisk Gud, den Judarne
tillade åtskilliga egenskaper.
Abracax (Pers. Myth.) En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
