Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - C - Casius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som menniskor och kreatur ligga
på wenstra örat när de dö. Om
någon händelsewis lagt sig på det högra,
underlåter han icke at wända sig på
wenstra sidån i samma ögonblick han
dör. Som de aflidnes själar i C. icke
mera komma tilbaka på jorden,
förwandlas deras kroppar i sten.
1. CASIUS, et tilnamn hwarunder
Jupiter tilbads på tre färskilta
ställen. Det första war et högt berg som
skilde Egypten ifrån Palestina, wid
pass 12 mil ifrån Pelusium, och der
Pompeji grafwård war belägen. Det
andra war berget Casinus i Syrien,
nära Antiochia. Det tredje war
Kassiope, en stad på Corcyra, belägen
på westra udden af ön, och närmast
til fasta landet. Det är der som
Suetonius föreställer Nero stiga i
land och sjunga en hymn framför
Jupiter Casii altare. Wanligen
föreställdes denne Gud under bild af en
klippa ell. brant berg, utan
menniskofigur, med en örn wid sidan. C. hade
äfwen et tempel i Pelusium, der han
föreställdes under bild af en yngling,
lik Apollo, utsträckande sina händer
och hållande en pomerans i handen.
2. – Ett af Apollos tilnamn.
CASMILLA, gemål åt Metabus I,
moder til Camilla.
CASMILLUS, se CADMILLUS.
CASPERIA, gemål åt Rhætus I.,
war för nära bekant med sin styfson.
CASSANDRA, dotter af Priamus och
Hekuba. Apollo, som war förälskad
i denna prinsessa, hade tillåtit henne
at begära hwad hon wille för sin
artighet, då hon bad honom gifwa
henne gåfwan at profetera. Men när
Apollo hade upfyllt sitt löfte, wägrade
hon at upfylla sitt; dock som Guden
icke kunde taga sin gåfwa tilbaka,
gjorde han den åtminstone onyttig.
Han fick en kyss af henne, men
insmög i detsamma af sin spott i
hennes mun, hwilket hade den werkan
at hennes spådomar wunno intet
anseende och hon ansågs för galen. Man
anför en annan orsak til hennes
spådomsgåfwa. Helenus och C. buros
såsom barn til Apollos tempel, men
antingen af glömska ell. af wanligt
bruk, blefwo de qwar öfwer natten.
Morgonen derpå fann man dem
omslingrade af ormar, som slickade
deras öron och på det sättet gåfwo dem
en profetisk förmåga. I alla fall
gjorde C:s spådomar henne förhatlig. Som
hon hade förutsagt motgångar åt
Primus, Paris och hela staden, blef hon
instängd i et torn, der hon aldrig
gjorde annat än spådde olyckor för sitt
fädernesland. Hennes skrik och tårar
ökades då hon fick weta Paris’ afresa
til Grekland; men man skrattade åt
hennes hotelser. Hon satte sig emot
trähästens införande, men utan
framgång. Samma natt som Troja blef
intaget, flydde hon til Pallas’
tempel, der Ajax I. wåldtog henne.
Agamemnon, på hwars lott hon hade
fallit såsom byte, blef intagen af
hennes förtjenster och skönhet, och förde
henne til Grekland. Förqäfwes
warnade hon denna prins för det öde som
wäntade honom; hennes spådom hade
sitt wanliga öde, och Clytæmnestra
lät mörda henne tillika med twenne
twillingar som hon haft med sin man.
Flere mägtige furstar, ibland andra
Othryoneus och Corebus, friade til
henne för hennes fägrings skull.
Städerne Mykenä och Amyklæ påstodo sig
begge hafwa hennes grafwård.
Leuktra byggde åt henne et tempel, och
helgade åt henne en bildstod under
namn af Alexandra. Lykophron talar
om twenne andra, som woro upbyggde
af Daunierne och Dardanierne. I
Dardanus war C:s bild en fristad
för flickor som ej wille gifta sig, och
som grundade denna wägran på
deras fulhet ell. låga börd hwilka
friade til dem. De omfamnade C:s bild,
sedan de klädt sig såsom Furier och
ändrat ansigtsfärgen med wissa droger.
Detta steg inwigde dem til C:s
dyrkan, hwilken de tilbådo såsom en
Gudinna. Plutarchus omtalar, at i
Thalamæ fans et orakel af Pasiphae, som
war densamma med C., och så
kallades emedan hon gaf orakel åt alla som
begärde det.
En Campanisk vas i Hamiltons
samling, föreställer C. den Ajax will
wåldtaga; hon omfamnar förgäfwes
Pallas’ bildstod. En fallen vas bredwid
henne är symbol af oskuldens förlust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
