Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Dageba ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Saturnalia, den 4 före Nonæ
Octobris, den 6 af Idus Novembris,
festen Lemuria, i Maj månad. Nonæ
Julii, som kallades Caprotina, d. 4
före Nonæ Aug., emedan nederlaget
wid Cannæ då inträffade, och Idus
Martii, emedan Julius Cæsar
mördades den dagen, o.s.w. Någre
föraktade likwäl dessa iakttagelser såsom
widskepliga och löjliga. Lucullus
swarade dem som wille afråda honom at
slåss emot Tigranes, under Nonæ Oct.,
derföre at Cepios armé blifwit på en
sådan dag nedhuggen af Cimbrerne:
»Jag ärnar göra den til en lycklig dag
för Romarne«. Cæsar lät trupper gå
öfwer til Afrika, ehuru augurierne
lofwade olycka. Dio ifrån Syracusa
drabbade mot tyrannen Dionysius o.
besegrade honom på en dag då
månförmörkelse inföll, o.s.w.
DAGEBA ell. DAGEBOG, (Slaw.
M.), en Gudomlighet, dyrkad i Kiew,
och swarade mot Plutus eller Lyckan.
DAGEN, Dies. Denne Gud war,
enligt Hesiodus, likasom Æther, en
son af Erebus och Natten. Skalden
parar D. med Æther, emedan dess
grekiska namn, ήμερα, är fem.
Cicero säger, at Æther och D. wara
Himmelens föräldrar. Han
omnämner en Jupiter, som war son af
Æther, och en annan Jupiter son, war
Himmelens son, båda födde i
Arkadien; äfwen talar hån om en förste
Mercurius, hwars föräldrar woro D.
och Himmelen, samt slutligen om en
första Venus, som föddes af samma
föräldrar.
DAGENS TIMMAR. se
TIMMARNE.
1. DAGGEN. De gamle hade gjort
honom til en Gud, under namn af Ros,
son af Luften och Månen. Enligt
poeterne war D. ingenting annat än de
tårar Aurora beständigt fällde, för at
begråta sin gemål Tithon, o. enligt
andra, sin son Memnon.
(Sinneb, l.) Daggen målas
under bilden af en ung flicka, som
swäfwar i luften, nära jorden öfwer en
äng. Hennes draperi är auroragult.
Hon klädes i håret med qwistar, och
i händerna håller hon flera, hwarifrån
wattendroppar falla. Öfwer hufwudet
ses ett fullmåne.
DAGGIAD, som har blott ett öga,
och ett ögonbryn, (Mah. M.) den
falske Messias, eller Turkarnes
Antichrist skall, efter deras tanke,
uppenbara sig ridande på en åsne. Han skall
komma wid werldens ände; men
Jesus Christus, som icke är död, skall
besegra och döda honom.
DAGJEMNINGEN, se under Höst
och WÅR.
DAGNINGEN (Sinneb. lär.)
föreställes såsom en flygande yngling m.
en stjerna öfwer hufwudet. Han
utöser wattendroppar ell. dagg ur et kärl,
och bredwid honom flyger en swala.
Andre gifwa honom et bloss, och en
stor slöja öfwer hufwudet; likwäl
något bakåt dragen, för at utmärka at
D. är midtemellan ljuset o. mörkret
Se SKYMNINGEN.
DAG OCH HATT (Nord. Myth.)
Om deras tilkomst berättar Prosaiska
Eddan: Norwe hette en Jätte, som
bodde i Jothunheim, och hade en
dotter som hette Natt. Hon war swart
och mörk, i följd af sin härkomst. Hon
blef först gift med en man, som hette
Naglfare. Deras son war Audr.
Sedan blef hon gift med Onar. Hennes
siste man war Delling, af Asaslägten.
Deras son war Dag, som war klar,
ljus och skön, efter sin
fäderne-härkomst. Odin satte Natt o. hennes son
Dag på himmelen, och gaf dem twå
hästar o. twå kärror, at dermed hwart
dygn fara jorden omkring. Natt kör
förut med hästen Rimfaxe, som hwar
morgon daggstänker jorden med
skummet af sitt betsel. Den häst som Dag
kör, heter Skinfaxe, och uplyser hela
luften och jorden med sin man.
DAGON (Syr.M.), en afgud uti
Azot, war en af de mest dyrkade
Gudomligheter hos Philistéerne, som i
Gaza hade upbyggt et prägtigt
tempel åt honom. Han föreställdes såsom
et slags widunder, hälften menniska o.
hälften fisk, hwilket gifwit någre
lärde anledning at härleda hans namn
ifrån dag, fisk. Somlige anse
honom wara Jupiter, andre Saturnus
eller Neptunus, och andre åter
Venus, som Egyptierne dyrkade under
skapnad af en fisk, emedan hon dolde
sig under denna form, då Typhon
krigade mot Gudarne. Bochart tror sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
