Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - D - Drufvan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ken wördnad för denna bild, hwilken
endast presten fick widröra.
2. – Urani äldsta dotter, enligt
Atlantidernes upgift, fick
tilnamnet Drottningen. 3. –
STJERNORNAS, Juno, men mera
manligt
Månen, i synnerhet m. tilnamnet den
twåhörnade, som utmärker
hennes båda spetsar. 4. –
CUDARNES, Juno. 5. –
MYSTERIERNAS , se
OFFERKONUNGEN. 6. – OFFER-,
war offerkonungens gemål. Hon är
afmålad på en tafla, Noce
Aldobrandine, majestätiskt klädd och
med strålkrona på hufwudet. 7. –
HIMMELENS, en syrisk Gudinna,
som tros wara Månen.
DRUFVAN (Sinneb. l.) De gamle
gåfwo åt Bacchus och Bacchanterne
en krona af winblad o. drufwor.
Drufklasen i målning och bildhuggeri
utmärker ymnighet, glädje, och et land
som är rikt på wingårdar. En
drufklase buren af twå man på en stång,
nyttjas wanligen at utmärka det
förlofwade landet.
DRUGAH-PUJAH (Ind. M.) är
namnet på en stor allmän högtid hos
Gentus, til hwilken de wanligen
bjuda alla Européer. Den infaller d. 7
Sept. och warar tre dagar. Chefen
för festen trakterar dem med frukt o.
blommor efter årstiden, och om
aftonen med musik och dans. Gudinnan
Drugah eller Doorga är den första i
rang och wärdighet, o. den
werksammaste af alla indiska Gudomligheter.
Hon säges wara gemål åt förstöraren
Sib, som är den tredje af de tre
första skapade warelserna. Hon kallas
äfwen så ofta Bowani (ståndagtighet),
som Drugah (dygd), och ofta
Bowani-Drugah. Anledningen til hennes
ankomst på jorden skall wara
följande: Gud hade insatt Endéer,
godheten, och dess ättlingar til
allmänneliga Rajahs i werlden; men
Moisasur, det onda, satte sig deremot,
skaffade sig et mägtigt parti och
förklarade Endéer med hans ättlingar krig,
hwilka derföre måste fly och lemna
werldens styrelse åt Moisasur,
hwaraf upkom mycken förstöring, mord o.
oordning. Endéer och hans så
anhängare drogo sig undan til et litet hörn
af werlden, der de af medömkan öfwer
menniskoslägtet bådo ödmjukt de 3
första warelserna at bönfalla hos den
Ewige om medel emot all den oordning
som wållats genom Moisasurs
inkräktning. De blefwo ock medlare, o.
erhöllo at Bowani-Drugah skulle
nedstiga på jorden, för at störta
Moisasur och hans anhängare, enligt den
Ewiges första afsigt.
DRUIDERNE (Celt. M.) woro
prester och filosofer hos Gallerne. Man
tror at deras namn härleder sig från
celtiska ordet derw, som betyder ek,
emedan wördnaden för ekar war en af
hafwudpunkterne i Gallernes religion.
D. äro lika gamle som Brachmaner,
Mager, Chaldéer o. andra fornålderns
rygtbare wise. Det föga umgänge de
hade med den öfriga werlden ger icke
anledning at tro dem hafwa lärt
något af andra nationers wise. I
Gallien woro de högste skiljesmän i allt
som rörde religion, samt utgjorde en
talrik och mägtig corps. Deras chef,
kallad den store Druiden, hade sitt
residens i Bretagne, och dit gick
massan af D. för at lära sig de dupaste
religionsmysterier. Deras wälde
sträckte sig äfwen til civila mål. De walde
i hwar stad de årliga
magistrats-personerne. Intet rådslag kunde hållas
utan deras tillåtelse: med ett ord: de
woro ensame herrar i Gallien. Den
store Druiden waldes genom de flesta
rösterna. Föreföll någon twist wid
walet, afgjordes den genom wapnen. D.
åtnjöto betydliga privilegier: de woro
ej förpligtade at gå ut i krig, o.
betalte ingen skatt. Deras
hufwudprincip war at aldrig skrifwa något. Hela
deras wetenskap bestod i wissa poetiska
stycken, som de lärde sig utantil, och
som innehöllo alla deras mysterier,
hwilka derföre äro för oss så okända.
Man wet likwäl, at deras förnämsta
dogm war själens odödlighet; och för
at så mycket bättre inprägla den hos
folket, begagnade de wissa löjliga bruk,
som likwäl gjorde et mägtigt intryck
på hopen. De lånte och länte til ex.
penningar, emot willkor at återbetala
dem i andra lifwet. De skrefwo bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
