Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Får ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sjelf hafwa wid sjön Mæris sett en
grafwård öfwer en kråka. Nyare
resande omtala en fågelbrunn på
mumiefältet: när man der nedstiger, finnas
på sidorna flera stora rum uthuggna
i klippan, fulla med kärl af bränd
lera och lock af samma ämne, hwari
ligga balsamerade fåglar af alla slag.
3. – PÅ ÖN ARECIA. Då
Argonauterne af en storm twungos at söka
land på denna ö, wid inloppet til
Pontus Eurinus, hade de en swår strid
at uthärda mot et slags fåglar, som
på långt håll kastade å dem
mördande fjädrar.
FÅR woro i mycken wördnad i Sais
i Egypten. Grekerne offrade dem åt
Furierne.
FÄLTSLAG. Wunna F. utmärkas
wanligen genom Segergudinnor, som
i ena handen hålla en palmqwist och
en krona, och i den andra en
wapen-trofé. De kunna äfwen utmärkas
genom en Bellona som sitter på en hög
af wapen, och i ena handen håller et
kallspjut, i den andra en sköld
hwarpå ses den segrande magtens
sköldemärke. Et sjöslag kan tilkännagifwas
genom en Segergudinna, som håller i
handen en skeppskrona (corona
rostrata).
FÄRGER. Plinius säger at de gamle
togo spådomar och förebud af färgen
på strålarne från solen, månen,
stjernorna, luften, &c. Enligt Apollo,
Horus, Plutarchus o. Pierus, har hwita
färgen alltid utmärkt själens renhet o.
öfwerflöd af ljus ell. uplysning. Alla
Osiris’ prydnader woro hwita, och dess
prester hwitklädde. Jupiters prester,
Flamen Dialis i Rom, buro hwita
kläder o. hattar. Perserne sade at
Gudarne icke woro klädde i annat än
hwitt. Romarne antecknade alla
lyckliga dagar m. hwit krita. Wid
Cæsarernes likbegängelser buros hwita
kläder. Veneterne och folket omkring
Pofloden woro alltid klädde i swart,
för at utmärka deras sorg öfwer
Phaethon. I Mantinea war et tempel
helgadt åt den swarta Venus, d.ä.
Blygsamheten. Egyptiske presterne
woro icke swartklädde oftare, än då de
wille utbedja sig någon synnerlig nåd.
De gamle målade håret swart på
deras alabaster-stoder. Flera arbeten i
samlingarne från Herculanum bewisa,
at de gamle plägade rödmåla Priapi
och Bacchi bildstoder. På wissa
högtidsdagar öfwerdrogs ansigtet på
Jupiters stoder med en ren röd färg.
FÖDELSEDAGEN firades isynn. hos
Romarne. Denna högtidlighet
fornyades hwart år, och alltid under
inseende af den Genius, som wakade
öfwer menniskornas födelse. Man
upförde et altare af torf, omgifwet af
helgade örter, hwarpå et lam
offrades. Föräldrar helsade sina barn med
ceremoni o. orden: Hodie nate, Salve!
Hwar enskilt man tog den dagen fram
de prägtigaste saker han hade. Hela
huset war prydt m. blommor o.
kransar, och det muntraste sällskap fick
tilträde. Wänner sände hwarandra
skänker. Man firade äfwen dessa stora mäns
ära, hwilkas dygd helgar minnet och
som efterwerlden ersätter för
orättwisan af det tidehwarf hwari de
lefwat. Smickret glömde icke at fira
deras födelse, som lyckan sparkat up
til höga platser. Furstars F. helgades i
synn. af tilgifwenheten eller smickret.
Men dessa ärebetygelser hade äfwen
deras motsatta sida: ty man räknade
för olycklig deras F., som tyranniet
hade landsförwist, och äfwen sjelfwa
tyrannernes.
FÖRAKTET (Sinneb. l.) har
föreställts genom en hand som smäller
med fingerna: en åtbörd som man
finner hos Sardanapali bildstod, för at
utmärka det ringa wärde han satte på
lifwet. En gammal Satyr af bronze
ifrån Herculanum gör samma geste.
FÖRARGELSE (ALLMÄN)
föreställes såsom en gubbe klädd som sprätt,
med en butelj i ena handen o. et
flickporträtt i den andra. Han sitter wid
et grönklädt bord, hwarpå ligga
tärningar och kortlekar.
FÖRBANNELSERNA
(Imprecationes), Gudomligheter som Latinerne
kallade Diræ, Deorum iræ. Se DIRÆ.
De räknade endast 2, men Grekerne 3.
De framkallades genom böner o.
sånger emot fienden. F. woro ock en art
bannlysning, och anwändes äfwen
emot dem som wåldförde grafwar. Det
fans åtskilliga formulär för F.: »Måtte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
