Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gamelæ Deæ ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
GAMELÆ DEÆ, se CAMELÆ.
GAMELIA, en bröllopsfest som
firades i Athén til Juno Gamelias
ära, i månaden Gamelion, som swarade
emot Jan. månad hos oss. Då höllos
de flesta bröllop, emedan den dagen
ansågs wara lycklig.
GAMELION, se under GAMELIA.
GAMELIUS, et Jupiters tilnamn,
såsom åkallad wid bröllop.
GAMEN. Denna roffågel war
helgad åt Mars och Juno och war en
af de fåglar, på hwilkas flygt man
war mest upmärksam wid Augurierne.
(Egypt. Myth.) Egyptierne hyste en
synnerlig wördnad för gamen, den de
ansågo som en symbol af Neith.
Enligt dem anwändes han äfwen at
utmärka en moder, synen, en gräns,
kännedom om framtiden, året, himmelen,
en barmhertig, Minerva, Juno och
2 drachmer. – Den anwandes at
utmärka en moder, emedan, enligt
Egyptierne, alla gamar äro honor. De
berätta fågelns befruktning på följande
sätt: “Då han är benägen för kärlek,
öppnar han sina födstodelar mot
nordanwädret och blir deraf likasom
befruktad i fem dagar, under hwilken tid han
hwarken åter eller dricker, endast
sysslosatt med at fortplanta sitt slägte.”
De tro äfwen at det finnes andra
fåglar som befruktas af wädrert, men
hwilkas egg, såsom icke befröade, endast
duga at äta. – G. anwändes at utmärka
synen, emedan af alla kreatur har
han den skarpaste syn. Han ser
ifrån wester när solen går up, o. ifrån
öster när hon går ned, samt urskiljer
på et ofantligt afstand den föda som
är passande för honom. – Gränsen
utmärker han derföre, at när krig
tilstundar, ger han tilkänna platsen der
man bör strida, i des han närmar sig
den sju dagar förut. Af samma skäl
tilskrifwer man honom äfwen
kännedom om framtiden, och derföre
at han kastar sina blickar åt den
delen af slagfältet, der mesta blodbadet
förefaller, o. utwäljar, likasom på
förhand, de lik han utsett til sin föda.
Derföre läto egyptiske konungarne se
efter åt hwilken sida gamarne sågo,
och slöto deraf at det war på det
stället som nederlaget skulle ske. – G. är
en symbol af året, emedan i hans
upförande eller hushållning ser man
på et wist sätt fördelade årets 365
dagar. Han bär sin lifsfrukt i 120
dagar, anwänder lika många til dess
upfostran, lika många at hafwa
omsorg om sig sjelf o. at bereda sig til
en ny aflelse, hwartil han anwänder
de återstående 5 dagarne. – Gamen
är bild af en barmhertig, af den
anledning, at under de 120 dagar
han anwänder för ungarnes upfostran,
flyger han nästan icke, och har endast
omsorg om dem. Saknar han föda för
dem, öppnar han sitt lår och ger dem
sitt blod at suga, at de icke måtte dö
af hunger. – G. är en bild af
Minerva och Juno, emedan, enligt
Egyptiernes tanke, Minerva intager öfra
delen af himmelen, o. Juno den lägre:
regioner dem Gamen genomfar m. en
hastig flygt. För öfrigt är
Egyptiernes mening om Junos och
Minervas hemwist orsak dertil, at de
anse för en orimlighet at göra
himmelen til masc. gen.; så mycket mer,
som solen, månen och alla de öfriga
himlakropparne blifwit framfödde af
himmelen; och födelse, säga de, kan
endast ske genom en qwinna. Alla
gamar äro honor, enligt deras tanke:
derföre gifwa de en gam åt hwarje
djurhona, äfwensom åt hwar
Gudinna, för at utmärka deras
moderlighet, emedan G. är i ans. til sitt kön
en moder för alla mödrar. – Han är
en afbild af himmelen, emedan
ifrån himmelen härflyter
frambringandet af så många ting. – Slutligen
anwändes han at utmärka 2
drakmer, en bild af enheten, emedan han
synes wara sitt eget uphof, likasom
enheten är principen för alla tal.
GAMMON (Mahom. M.), en
årlig högtid hos Negrerne i Senegal,
til minne af Mahomets födelse, och
som warar i tre dagar.
GAMULI, andar som, enligt folkets
tro på Kamtschatka, frambringa
ljungeld derigenom at de kasta på
hwarandra halfbrända eldbränder, som
upwärmt deras hyttor. När det regnar,
är det G. som kasta sitt watten.
GAND o. SEID (Nord. M.) woro
namn på en trollkunskap, som anses
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
