Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gandreid ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
457
haft sitt ursprung från Jättarne. – Förfäderne trodde, at wissa
menniskor stodo i närmare förbindelse med högre wäsenden, och
hade derföre en synnerlig magt öfwer naturen, ej allenast den
utwertes utan äfwen menniskans inwertes, så at de kunde wända
dessas sinne och själsförmåga efter sitt behag. Dessa eller
andra tilltrodde man ej allenast at klart kunna se in i
framtiden, utan ock slutligen et wisst wälde deröhfwer. – Många
woro de namn, hwarmed de utmärktes som ägde en så stor wisdom.
Någre kallades Woler, andre Witker: (Spåman, Siare eller
Förutseende) o. Galdrere; andre åter woro de som umgingos med
Gand o. Seid.
GANDREID, et slags stvartkonst hos Isländarne, som gifwer
förmågan at resa i luften. Denna swartkonst är af ny upfinning,
ehuru namnet war kändt i de äldsta tider; men då tilskrefwos
dessa luftridter djefwulen o. hans anhang. Isländarne påstå at
det är refben och benpipor af hästar, som tjena trollkarlarne i
st. för de qwastkäppar trollpackkarna rida på; o. at alla andra
den som ligga på fältet, blifwa stoft, så snart en sadan
nattriddare kommer. Hela konsten består i en rem af et slags
läder som de kalla Gand-reid-Jaum, på hwilken de skrifwa sina
runor eller magiska tecken
GANESA (Ind. M.), Wishetsguden i Hindostan. Han afbildas m. et
elefanthufwud, symbol af urskiljning och skarpsinnighet, samt
åtföljd af en råtta, den Indianerne anse för et klokt och
förutseende djur. Han wakar öfwer alla religions-eeremonier,
öfwer de böner som göras äfwen til högre gndamagteG o. öfivcr
alla företag af wigt. Ingenting sker utan föregående åkallan af
G. Nästan alla indiska böcker begynna med orden: “Helsning til
Ganesa!” Han åkallas i synn. af Brahminerne, som bestyra om
domar genom prof, eller förrätta ceremonien Homa, d.ä. offret åt
elden. Sonnerat omtalar honom såsom en Gud, hwilken står i stort
anseende på kusten af Coromandel, der Indianerne ej wåga bygga
et hus, utan at hafwa på tomten nedlagt hans bild, den de
begjuta med olja och pryda med blomster. De ställa den äfwen i
alla tempel, på gator, landswägar och fält, nere wid foten af
träden; så at Indianer af alla stånd o. willkor kunna åkalla
honom, innan de företaga något; och resande wisa honom deras
hyllning, innan de begifwa sig på wägen. Hastings, som i G. tror
sig igenfinna Romarnes Janus, säger, at i en ny stad som år 1788
anlades under en Engelsmans inseende, hade hwart hus, efter et
urgammalt bruk hos Hindus, G:s nämn skrifwet öfwer porten; och
at i den gamla staden stod hans bild öfwer ingången til hwarje
tempel.
GANGA (Ind. M.), en af de tre wattengudinnor som dyrkas af
Hindus, och framkom ur den indiske Jupiters hufwud. Indianerne
berätta om henne en fabel, som nära liknar den om Alpheus och
Arethusa.
GANGA-GRAMMA (Ind. M.), en qwinno-demon, som Indianerne mycket
frugta, och derföre bewisa en utmärkt ära. Hon har et stort
antal pagoder, der hon afbildas m. ett hufwud men 4 armar. I
wenstra handen håller hon en liten skål och iden högra en
treuddig gaffel. Dess fest firas med mycken högtidlighet, och
hon föres i procession på en wagn m. samma pragt som de store
Gudarne Ixora och Wischnu; o. ofta finnas galningar, som af
lutter andakt låta sig krossas under hjulen. Bockar äro de
wanliga offerdjuren. Wid sjukdom ell. annan fara finnas Indianer
som göra det löftet at, om de tilfriskna, låta til G:s ära
werkställa följande ceremoni. Man träder genom rygghuden twå
krokar, hwarmed de uphissas i wädret, der de i åskådarnes
närwaryo göra åtskilliga konster. Enfaldiga och lätttrogna
qwinnor finnas, som man inbillar at G. är högst förtjust i denna
ceremoni, och at den alldeles icke gör ondt. Men när de känna
plågorna, är det redan för sent: de äro genast uppe i luften,
och de närwarandes skrik öfwerröstar deras werop. Et annat slags
botöfning består deri, at man låter träda et snöre genom köttet
och dansar, under det at andra personer draga åt sig snöret.
Natten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
