Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gangas ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter högtidsdagen offras en buffeloxe,
hwars blod samlas i et käril,
hwilket ställes framför afgudabilden, och
säges wara alldeles tomt dagen derpå.
Fordom skall man hafwa offrat en
menniska. Jfr MARIATALA.
GANGAS (Afr. M.), prester hos de
swarte i Angola, Congo o.s.w.. i westra
Afrika. Desse prester, som hafwa stort
wälde öfwer menigheten, ha gjort sig
til mäklare och utdelare af Gudarnes
nådegåfwor, sälja dem til den
mestbjudande, o. sätta derpå så högt pris
de behaga. De werkställa deras wilja
tyranniskt, emedan de inbillat folket
at Gudarne straffa den minsta
olydnad emot deras prester. Congo är ofta
hemsökt af jordbäfningar,
öfwerswämningar och andra landsplågor. Wid
sådana tilfällen segra presternas
skälmstycken. De förkunna med en ryslig
röst at Gudarne äro wrede, och
föreskrifwa de offer hwarmed de böra
försonas. Det upskrämda folket kommer
hoptals til templen at frambära de af
prestgirigheten fordrade håfwor. Uphör
landsplågan, äskas nya offer, för at
tacka Gudarna; fortfar hon, skylla
presterne på folkets förnyade synder,
eller säga de atgåfworna woro för
otilräckliga. Uptäcker någon mer
uplyst man deras knep och will blotta
dem för folkets ögon, anklagas han
såsom smädare inför Chalombens eller
öfwerste prestens domstol, o. wanligen
undergår den olycklige et rysligt straff.
Angripes en swart af någon swår
sjukdom, så skyndar slägten at kalla på
en G., som börjar med at
föreskrifwa et offer at blidka Gudarnes
wrede. Tilfrisknar den sjuke icke, o. han
ej mägtar bestå et nytt offer, ålägges
honom en beswärlig ställning, m.
förbud at öfwergifwa den för hwad
orsak som helst. Uthärdar han ej
dermed, förkunnar G. at skyddsguden,
förtörnad öfwer hans olydnad, wägrar at
bota honom. Har åter den sjuke nog
styrka at uthärda den ålagda
ställningen, utan at ända bli frisk, så
försäkrar presten at han är förtrollad af
någon fiende, samt åtager sig at
uptäcka den o. instämma honom för G:s
domstol, hwarwid han icke underlåter
at leda anklagelsen emot en
personlig owän. För at urskulda sig, bör
den anklagade undergå flera prof, som
åter äro en inkomst för G., emedan
han har inseendet öfwer profwen. –
Af G. finnes en ansenlig mängd, och
hwar och en har sitt distrikt. Någres
åliggande är at blidka Gudarne o.
afwända landsplågor; andres at bota
sjukdomar och häfwa kjusning o.
trolleri. Desse förutsäga om utgången af
et krig blir lycklig, om et företag
winner framgång, om det blir ymnig
skörd, samt utsätta den tjenligaste
tiden för såning o.d. Ganga-Iligui,
eller presidenten, förordnar om offren
och ceremonierne wid de allmänna
festerna. Han emottager folkets skänker
och nedlägger dem på altaret, samt
föreskrifwer de lustbarheter som höra
sluta dessa högtider. Chalombe dyrkas
som en Gud. Hwarje husfader
kommer til honom at offra förstlingen af
jordens gröda. Detta högtidliga offer
förrättas under musik m. mycken ståt.
Är han nöjd med gåfwan, så
förkunnar han husfadern, med en blid
upsyn, en rik skörd; i annat fall
affärdas han med förakt. Wid
såningstiden får han åter nya skänker, och af
erkänsla skickar han då en af sina
tjenare at gräfwa första spadtaget,
hwilket anses såsom et lyckligt förebud.
Chalomben förwarar hemma hos sig
den heliga elden, o. säljer den åt
folket til et öfwerdrifwet pris: också får
ingen wid det swåraste straff inträde
i hans hus. Han är den högste
domaren i andeliga och timliga mål, och
utnämner kommissarier til sitt
bitrade. De embetsmän som fursten
tilsätter, såsom Suzas ell.
landshöfdingar, böra ha Chalombens bifall,
annars erkänner folket icke deras
myndighet; men wanligen förena
landshöfdingar och Cholomben sig, för at
plundra folket. Då chefen för G. är
af någon wigtig anledning twungen
at lemna sitt residens, skulle
inwånarne, ehuru i högsta grad sinnlige,
göra sig en samwetssak af at
fullborda deras ägtenskapspligt, under all den
tid han är borta. En hustru som will
bli fri från mannens ok, anklagar
honom at icke ha warit återhållsam, o. får
på det sättet tillåtelse at gifta sig m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
