Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Geometrien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hwarutur profetiska dunster troddes
upstiga likasom ur delphiska grottan.
GEOMETRIEN (Sinneb. l.). Hon
föreställes under bild af en qwinna,
med en passare i ena handen, och i
den andra et wattenpass, hwarwid är
fästad en lina m. et blylod. Jean de
Bologne har föreställt henne såsom en
sittande qwinna, som håller et
winkelmått. G. utmärkes äfwen genom
små barn som stå bredwid en sfer o.
leka med mathematiska instrumenter.
Cochin har föreställt henne sysslosatt
med det rygtbara problemet af
qvadraten i hypotenusa, för hwars
uptäckt Pythagoras offrade åt
Muserna en hekatomb i erkänsla. Dermed
är förenad pendelns cykloid och olika
afskurna coner.
GEOSKOPIEN war en spådomskonst
hemtad af jordens natur o. egenskaper.
GEPHYRUS, en dolisk höfding,
dödad af Pelevs, då Argonauterne
landstego på Cyzici område.
GERÆSTIA, en fest til Neptuni ära,
i staden Geræstos på Eubæa, der han
hade et tempel.
1. GERÆSTUS, en son af Jupiter,
som gaf sitt namn åt staden af
samma namn.
2. – En Cyklop, på hwars graf
Athenarne offrade Hyacinthi döttrar,
Antheis, Ægleis, Euthenis och Lytea,
för at befrias ifrån pesten.
GERANEA, en stad i Thracien wid
berget Hæmus, hwars inwånare
woro blott 3 qvarter långa och
bortjagades af tranorna, som derifrån
begafwo sig at slåss emot Pygméerne.
GERANICE, et berg nära Megara,
hwarifrån Ino störtade sig, då hon
flydde för Athamas.
GERANOS, en dans hwars turer
liknade irrgångarne i labyrinten på
Kreta. Se DELIA 2.
GERARER, athenska prestinnor, wid
Bacchanalierna.
GERDA (Nord. M.), Gymers dotter o.
Frejs maka.
GERE, se FREKE.
GEREAHS (Ind. Myth.), planeter
som inwånarne på Cejlon tro bebos
af lika så många Gudamagter,
herrar öfwer deras öde. De tilegna dem
förmågan at göra sina gunstlingar
lyckliga, i trots af Gudar o. djeflar. De
förfärdiga lika många lerbilder, som
de tro, antalet wara af obenägna
gudamagter, och gifwa dem et rysligt
utseenden. Festen är åtföljd af
trummusik. Dansen påstår til dagningen:
bilderne kastas då omkring på
landswägarne, och menigheten får
öfwerlefworna af kalaset.
GERERER woro de 14 Athenssor,
som biträdde offerdrottningen i hennes
heliga kall.
GERGITHIUS, et Apollos tilnamn,
efter staden Gergis i Troas, der den
8:de Sibyllan war född, hwilken war
begrafwen i Apollos tempel. I
anledning deraf satte inwånarne på sina
medaljer figuren af Sphinx o. Sihylla.
GERIS, se GERYS.
GERMANERNE. Efter Cæsars
upgift erkände de inga andra Gudar än
dem de sågo, och af hwilka de njöto
wälgerningar, såsom Solen, Månen,
Vulcanus. Tacitus upräknar
åtskilliga andra. Mars och Mercurius
ansågos för deras förnämsta Gudar, o.
åt dem offrades menniskor. De hade
äfwen sin Herkules, hwars låf de
sjöngo när de gingo i striden. Isis
dyrkades af Sveverne under bild af et
skepp. De hade likwäl inga tempel,
emedan de ansågo det förnedrande för
det Gudomliga Majestätet at
instänga det inom en byggnad, o. at gifwa
det mensklig skapnad. De höllo
gudstjensten i de mörkaste skogar, som de
trodde wara upfyllda af
Gudomligheten. Ödet och Augurerne hade mycken
del i de wigtigaste sakers afgörande.
Man högg i flera bitar en käpp af
fruktträd, sedan man utmärkt den m.
wissa tecken.
GERMANIA, se TYSKLAND.
GERONTHRÆA, årliga fester på en
af de sporadiska öarne, til ära för
Mars, som hade hos dem et rygthart
tempel, der ingen qwinna fick inträda
under högtidligheterna.
GERSEMI (Nord. M.), Frejas
dotter och syster til Hnoss.
GERUDER (Ind. M.), sjunde
stammen af Deutas. De hafwa wingar o.
näsan liknar en örnnäbb. Se DEUTAS,
GARUDA.
GERYNTHIUS, ett af Apollos
tilnamn.
GERYON, son af Chrysaor o.
Calliroe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
