Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Geometrien ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
466
hwarutur profetiska dunster troddes upstiga likasom ur delphiska
grottan.
GEOMETRIEN (Sinneb. l.). Hon föreställes under bild af en
qwinna, med en passare i ena handen, och i den andra et
wattenpass, hwarwid är fästad en lina m. et blylod. Jean de
Bologne har föreställt henne såsomen sittande qwinna, som håller
et winkelmått. G. utmärkes äfwen genom små barn som stå bredwid
en sfer o. leka med mathematiska instrumenter. Cochin har
föreställt henne sysslosatt med det rygtbara problemet af
qvadraten i hypotenusa, för hwars uptäckt Pythagoras offrade åt
Muserna en hekatomb i erkansla. Dermed år förenad pendelns
cykloid och olika afskurna coner.
GEOSKOPIEN war en spådomskonst hemtad af jordens natur o.
egenskaper.
GEPHYRUS, en dolisk höfding, dödad af Pelevs, då Argonauterne
landstego på Cyzici omrade.
GERÆSTIA, en fest til Neptuni ära, i staden Geræstos på Eubæa,
der han hade et tempel.
GERÆSTUS, 1. – en son af Jupiter, som gaf sitt namn åt staden af
samma namn. 2. – En Cyklop, på hwars graf Athenarne offrade
Hyacinthi döttrar, Antheis, Ægleis, Euthenis och Lytea, för at
befrias ifrån pesten.
GERANEA, en stad i Thracien wid berget Hæmus, hwars inwånare
woro blott 3 qvarter långa och bortjagades af tranorna, som
derifrån begafwo sig at slåss emot Pygméerne.
GERANICE, et berg nära Megara, hwarifrån Ino störtade sig, då
hon flydde för Athamas.
GERANOS, en dans hwars turer liknade irrgångarne i labyrinten på
Kreta. Se DELIA 2.
GERARER, athenska prestinnor, wid Bacchanalierna.
GERDA (Nord. M.), Gymers dotter o. Frejs maka.
GERE, se FREKE.
GEREAHS (Ind. Myth.), planeter som inwånarne på Cejlon tro bebos
af lika så många Gudamagter, herrar öfwer deras öde. De tilegna
dem förmågan at göra sina gunstlingar lyckliga, i trots af Gudar
o. djeflar. De förfärdiga lika många lerbilder, som de tro,
antalet wara af obenägna gudamagter, och gifwa dem et rysligt
utseenden. Festen är åtföljd af trummusik. Dansen påstår til
dagningen: bilderne kastas då omkring på landswägarne, och
menigheten får ofwerlefworna af kalaset.
GERERER woro de 14 Athenssor, som biträdde offerdrottningen i
hennes heliga kall.
GERGITHIUS, et Apollos tilnamn, efter staden Gergis i Troas, der
den 8:de Sibyllan war född, hwilken war begrafwen i Apollos
tempel. I anledning deraf satte inwånarne på sina medaljer
figuren af Sphinx o. Sihylla.
GERIS, se GERYS.
GERMANERNE. Efter Cæsars upgift erkände de inga andra Gudar än
dem de sågo, och af hwilka de njöto wälgerningar, såsom Solen,
Månen, Vulcanus. Tacitus upräknar åtskilliga andra. Mars och
Mercurius ansågos för deras förnämsta Gudar, o. åt dem offrades
menniskor. De hade äfwen sin Herkules, hwars låf de sjöngo när
de gingo i striden. Isis dyrkades af Sveverne under bild af et
skepp. De hade likwäl inga tempel, emedan de ansågo det
förnedrande för det Gudomliga Majestätet at instänga det inom en
byggnad, o. at gifwa det mensklig skapnad. De höllo gudstjensten
i de mörkaste skogar, som de trodde wara upfyllda af
Gudomligheten. Ödet och Augurerne hade myccken del i de
wigtigaste sakers afgörande. Man högg i flera bitar en käpp af
fruktträd, sedan man utmärkt den m. wissa tecken.
GERMANIA, se TYSKLAND.
GERONTHRÆA, årliga fester på en af de sporadiska öarne, til ära
för Mars, som hade hos dem et rygthart tempel, der ingen qwinna
fick inträda under högtidligheterna.
GERSEMI (Nord. M.), Frejas dotter och syster til Hnoss.
GERUDER (Ind. M.), sjunde stammen af Deutas. De hafwa wingar o.
näsan liknar en örnnäbb. Se DEUTAS, GARUDA.
GERYNTHIUS, ett af Apollos tilnamn.
GERYON, son af Chrysaor o. Cal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
