Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gerys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
467
liroe, den starkaste af alla menniskor. enligt Hesiodus, o.
konung i Erithyia. Skalderne efter hans tid hafwa gjort honom
til en jätte med tre kroppar, och som hade til hjordwaktare en
hund med 2 hufwuden samt en drake m. 7. Herkules dödade honom o.
hans förswarare, samt bortförde hans oxar. Det tros at G. warit
konung i Bætica. Han hade et orakel I Italien.
GERYS, en Gudomlighet, den Hesychius säger wara densamme som
Achero, Opis, Helle, Jorden o. Ceres.
GETA, se GEADA.
GETEN (Egypt. M.). Detta djur njöt en synnerlig aktning i Mendes
i Egypten. Det war förbudet at döda en get, emedan man trodde at
Pan, stadens stora Gudomlighet, hade dolt sig under en gets
skepnad; också föreställdes han med et gethufwud. Under det at
man i Mendes dyrkade G. och offrade får, dyrkades deremot uti
Thebais fåren och offrades getterne. Hos Grekerne war G. helgad
at Jupiter, til minne af nymfen Amalthea. Lacedæmonierne offrade
G. åt Juno. På medaljer föreställde Romarne Juno Sospita med en
gethud. Se AMALTHEA, STENBOCKEN.
GETHOSYNOS, som ingifwer glädje, et epithet åt Bacchus och Apollo.
GEVHER ABAD juvelstaden, (Österl. M.) huswudstaden i Schadukiam,
et fabelagtigt landskap i Ginnistan.
GHOSEL (Pers. M.), en enkel twagning af hela kroppen m. oxurin.
Man torkar sig sedan med jord o. twattar sig med watten, under
det man uprepar en wiss bön.
GIABARIS, se JABARIS.
GIABER kallas i Persien de bland landets afgudadyrkare, som
bibehållit eldsdyrkarneös gamla religion. Et persiskt ordspråk
säger: “Om ock en G. i 100 år uptänder och dyrkar elden, bränner
han sig likwäl, bara han faller i den en enda gång.” Se GUEBRER.
GIAMSCHID, broder eller brorson til Thahamurat, regerade öfwer
Petis. Sedan han regerat i 700 år, trodde han sig wara odödlig
och emottog gudomlig dyrkan. Gud straffade o. afsatte honom. Då
företog G. sig at stryka werlden omkring, den han kufwade, och
fick derföre tilnamnet Dulcarnein, den twåhornade, et epithet
för dem som inkräktat Öster- o. Westerländerna.
GIAN (Pers. M.), en monark af det slags warelser som Perserne
kalla Ginnes, och som styrt werlden i 2000 år, hwarefter Gud
sände Eblis at förjaga dem och inskränka dem i den aflagsnaste
delen af werlden för deras uprors skull. Österlandningarne anser
Egyptens pyramider såsom minnesmärken af G:s magt. Hans sköld ar
lika rygtbar som Achillis. Utom dess, sammansättning, hwars
sjutalet ingick, antingen för antalet af hudar som betäckte den,
eller för de cirklar som omgåfwo den, war han förfärdigad genom
talismanist konst, så at han uphäfde all förtrollning af demoner
ell. jättar. Tre Solimaner ell. Salomoner efter hwarandra
begagnade den til sina underbara bragder.
GIAONS, GIAURS, kalla Turkarne alla som icke ha samma religion
med dem, och i synn, de Christne. Ordet synes wara persiskt. Se
GIABER.
GIARENDE (Afr. M.), en pragtig och ofantlig orm, dyrkad såsom Gud.
GIAUCHEN, pansarskjorta, (Mah. Myth.). En samling af Guds namn
hos Perserne, så kallad derföre, at dessa namn erbjuda et
förswar likt en pansarskjorta. Dessa namn äro på arabiska delade
i tiotal, och hwart sådant med rim ell. slutändelse o. wisst
stafmått; deras antal stiger til 1001,för at utmärka at de tusen
namnen beteckna blott en enda sak. Första tiotalet lyder til ex.
sålunda: “O min Gud! jag åkallar Dig i ditt namn. O Gud! O
Gifware! O full af wälgörenhet! O Barmhertige! O Wise! O Starke!
O Store! O Gamle! O Förlåtare! O Läkare!” Månge bära och låta
barnen bära denna G. såsom talisman, antingen på halsen, magen
eller armen.
GIBON, menniska (Jap. M.). En japansk fest, helgad åt menniskan,
och en af de mest högtidliga; den firas årligen i Aug. månad. I
alla gathörn inrättas theatrar, dit folket strömmar redan i
dagningen, och enhwar söker at komma först, för at få god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
