Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Gerys ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den starkaste af alla menniskor,
enligt Hesiodus, o. konung i Erithyia.
Skalderne efter hans tid hafwa gjort
honom til en jätte med tre kroppar,
och som hade til hjordwaktare en hund
med 2 hufwuden samt en drake m. 7.
Herkules dödade honom o. hans
förswarare, samt bortförde hans oxar.
Det tros at G. warit konung i
Bætica. Han hade et orakel I Italien.
GERYS, en Gudomlighet, den
Hesychius säger wara densamme som
Achero, Opis, Helle, Jorden o. Ceres.
GETA, se GEADA.
GETEN (Egypt. M.). Detta djur
njöt en synnerlig aktning i Mendes i
Egypten. Det war förbudet at döda
en get, emedan man trodde at Pan,
stadens stora Gudomlighet, hade dolt
sig under en gets skapnad; också
föreställdes han med et gethufwud.
Under det at man i Mendes dyrkade G.
och offrade får, dyrkades deremot uti
Thebais fåren och offrades getterne.
Hos Grekerne war G. helgad åt
Jupiter, til minne af nymfen Amalthea.
Lacedæmonierne offrade G. åt Juno.
På medaljer föreställde Romarne Juno
Sospita med en gethud. Se
AMALTHEA, STENBOCKEN.
GETHOSYNOS, som ingifwer glädje,
et epithet åt Bacchus och Apollo.
GEVHER ABAD juvelstaden, (Österl.
M.) hufwudstaden i Schadukiam, et
fabelagtigt landskap i Ginnistan.
GHOSEL (Pers. M.), en enkel
twagning af hela kroppen m. oxurin. Man
torkar sig sedan med jord o. twättar
sig med watten, under det man
uprepar en wiss bön.
GIABARIS, se JABARIS.
GIABER kallas i Persien de bland
landets afgudadyrkare, som bibehållit
eldsdyrkarnes gamla religion. Et
persiskt ordspråk säger: “Om ock en G.
i 100 år uptänder och dyrkar elden,
bränner han sig likwäl, bara han faller
i den en enda gång.” Se GUEBRER.
GIAMSCHID, broder eller brorson
til Thahamurat, regerade öfwer
Petis. Sedan han regerat i 700 år,
trodde han sig wara odödlig och emottog
gudomlig dyrkan. Gud straffade o.
afsatte honom. Då företog G. sig at
stryka werlden omkring, den han
kufwade, och fick derföre tilnamnet
Dulcarnein, den twåhornade, et epithet
för dem som inkräktat Öster- o.
Westerländerna.
GIAN (Pers. M.), en monark af
det slags warelser som Perserne kalla
Ginnes, och som styrt werlden i 2000
år, hwarefter Gud sände Eblis at
förjaga dem och inskränka dem i den
aflagsnaste delen af werlden för deras
uprors skull. Österlandningarne anse
Egyptens pyramider såsom
minnesmärken af G:s magt. Hans sköld är
lika rygtbar som Achillis. Utom dess,
sammansättning, hwari sjutalet ingick,
antingen för antalet af hudar som
betäckte den, eller för de cirklar som
omgåfwo den, war han förfärdigad
genom talismanisk konst, så at han
uphäfde all förtrollning af demoner ell.
jättar. Tre Solimaner ell.
Salomoner efter hwarandra begagnade den til
sina underbara bragder.
GIAONS, GIAURS, kalla Turkarne
alla som icke ha samma religion med
dem, och i synn, de Christne. Ordet
synes wara persiskt. Se GIABER.
GIARENDE (Afr. M.), en pragtig
och ofantlig orm, dyrkad såsom Gud.
GIAUCHEN, pansarskjorta, (Mah.
Myth.). En samling af Guds namn
hos Perserne, så kallad derföre, at dessa
namn erbjuda et förswar likt en
pansarskjorta. Dessa namn äro på
arabiska delade i tiotal, och hwart sådant
med rim ell. slutändelse o. wisst
stafmått; deras antal stiger til 1001,för
at utmärka at de tusen namnen
beteckna blott en enda sak. Första
tiotalet lyder til ex. sålunda: “O min
Gud! jag åkallar Dig i ditt namn.
O Gud! O Gifware! O full af
wälgörenhet! O Barmhertige! O Wise!
O Starke! O Store! O Gamle! O
Förlåtare! O Läkare!” Månge bära
och låta barnen bära denna G. såsom
talisman, antingen på halsen, magen
eller armen.
GIBON, menniska (Jap. M.). En
japansk fest, helgad åt menniskan, och
en af de mest högtidliga; den firas
årligen i Aug. månad. I alla
gathörn inrättas theatrar, dit folket
strömmar redan i dagningen, och enhwar
söker at komma först, för at få god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
