- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
468

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Giel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

plats. Ceremonien börjar m. en
procession, m. 15 ell. 20 wagnar i
spetsen, hwar och en dragen af 40 man,
och föreställande et wisst skrå. Desse
wagnar, betäckte m. sidentyg, äro fulle
med unga gossar, af hwilka någre
sjunga, andre spela på åtskilliga
instrumenter. Derefter komma andra
betäckta wagnar, hwari föreställas
hjeltarnes bragder. Desse wagnar dragas
mycket långsamt, och alla fara förbi
templet, som är helgade åt den
Guden hwars fest man firar. Närmare
aftonen utbäras twå rika hängbårar:
i den ena sitter pagoden, i den andra
hans frilla. De som bära den förra,
ragla liksom de skulle stupa under
bördan, och tro sig derigenom göra
afguden mera wördnadswärd. Kort
derpå får man se Gudinnans hängbår.
Så snart hon kommit ur templet o.
man låtsat underrätta henne at G.
och favoriten komma för at göra
henne et besök, springa hennes bärare åt
en annan sida, och låta påskina all
den galenskap som swartsjukan
ingifwer. Folket blir rördt af dessa
åtbörder, tadlar Guden, beklagar
Gudinnan, och beder henne på knä at ej
stora sitt lugn med för mycken
upmärksamhet, samt förgäta hans
orättwisa. Gudinnan blir fogligare,
folket uttrycker sin glädje, och detta är
en signal för dem som bära G. och
hans frilla, at närma sig til
Gudinnans bår, och gemensamt följas at in
i templet; hwarmed högtidligheten är
fulländad.

GIEL, se ASAR.

GIENNO-GIOSSA (Jap. M.),
stiftare af orden Jammabos. Allt hwad
man wet om honom är at han war
den förste som antog detta stränga
lefnadssätt, och at han tilbragte sina
dagar i ödsliga och wilda trakter.

GIFTROCKAN, Raja pastinaca, war
hos Egyptierne emblem af en som
blifwit straffad för mord och ångrat sig.
Också skall G. när hon fångas på krok,
släppa den hwassa fena eller stora krok
hwarmed stjerten är wäpnad.

GIGANTOLETES, jättemördaren,
tilnamn för Bacchus och Apollo.

GICANTOMACHIA, Jättarnes krig
emot Gudarna.

GIGANTOPHONTIS, ett af
Minervas tilnamn, emedan hon hjelpt
Jupiter at utrota Jättarne.

GIGIMO, himmelens herre, (Afr.
M.). De fleste Negrer dyrkade det
Högsta Wäsendet under detta namn.

GILGUL, själawandring, (Rabb.
M.). Flere af nyare tiders Judar tro
på denna dogm, utan at derföre
anses såsom kättare. De påstå sig finna
bewis för deras system i
Predikareboken och i Jobs bok.

GILGUL HAMMETHIN,
liktrillningen, (Rabb. M.). Judarne inbilla
sig at wid Messie ankomst skola liken
och stoftet af deras landsmän utgå af
grafwarne, släpa sig fram til det
heliga landet, och trilla ned i kulor,
som Gud gräfwer åt dem under jorden.

GILLING, en Jätte. Se
SKALDEKONST (Nord. M.).

GILO, et qwinnospöke som wisade
sig om nätterna.

GIMBURUDER (Ind. M.),
Sångens Gudar, som utgöra fjerde
stammen af Deutas.

GIMI eller GIMIN (Mah. M.),
Genier som Musulmännen tro wara
af en medelnatur emellan änglar och
menniskor. – Rabbinerne tro at de
äro födde af Adam, utan Evas eller
någon annan qwinnas biträde.

GIMLE (Nord. Myth.). Så kallar
Wola den guldtäckta, solskinande borg,
som hon såg efter Ragnarök.
Prosaiska Eddan berättar, at den ligger i
tredje himmelen Widblain, at
hwit-Alferne bodde der, och at Surturs
låga ej kunde skada den.

GINGERER (Ind. Myth.). femte
stammen af Jättarne ell. de onde
andarne. De hade en utomordentlig
styrka, och tjente Achurerne såsom
soldater. De bo i Patala (helwetet).

GINGRAS eller GINGRIS, et
phæniciskt namn på Adonis, efter
Gingrina, en phænicisk flöjt, som gaf et
ganska dystert läte ifrån sig, och
accompagnerade den gråt o. suckan som
hördes ifrån alla håll wid Adonisfesten.

GINNES (Pers. M.),
qwinnogenier hos de nyare Perserne, som säga
at de förbannades af Salomo o.
danades af Gud af en flytande o.
swallande eld, innan Han beslöt at skapa
menniskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free