- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Förra delen /
468

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G - Giel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

468

plats. Ceremonien börjar m. en procession, m. 15 ell. 20 wagnar
i spetsen, hwar och en dragen af 40 man, och föreställande et
wisst skrå. Desse wagnar, betäckte m. sidentyg, äro fulle med
unga gossar, af hwilka någre sjunga, andre spela på åtskilliga
instrumenter. Derefter komma andra betäckta wagnar, hwari
föreställas hjeltarnes bragder. Desse wagnar dragas mycket
långsamt, och alla fara förbi templet, som är helgade åt den
Guden hwars fest man firar. Närmare aftonen utbäras twå rika
hängbårar: i den ena sitter pagoden, i den andra hans frilla. De
som bära den förra, ragla liksom de skulle stupa under bördan,
och tro sig derigenom göra afguden mera wördnadswärd. Kort derpå
far man se Gudinnans hångbår. Så snart hon kommit ur templet o.
man låtsat underrätta henne at G. och favoriten komma för at
göra henne et besök, springa hennes bärare åt en annan sida, och
låta påskina all den galenskap som swartsjukan ingifwer. Folket
blir rördt af dessa åtbörder, tadlar Guden, beklagar Gudinnan,
och beder henne på knä at ej stora sitt lugn med för mycken
upmärksamhet, samt förgäta hans orättwisa. Gudinnan blir
fogligare, folket uttrycker sin glädje, och detta är en signal
för dem som bära G. och hans frilla, at närma sig til Gudinnans
bär, och gemensamt följas at in i templet; hwarmed
högtidligheten är fulländad.

GIEL, se ASAR.

GIENNO-GIOSSA (Jap. M.), stiftare af orden Jammabos. Allt hwad
man wet om honom är at han war den förste som antog detta
stränga lefnadssätt, och at han tilbragte sina dagar i ödsliga
och wilda trakter.

GIFTROCKAN, Raja pastinaca, war hos Egyptierne emblem af en som
blifwit straffad för mord och ångrat sig. Också skall G. när hon
fångas på krok, släppa den hwassa fena eller stora krok hwarmed
stjerten är wäpnad.

GIGANTOLETES, jättemördaren, tilnamn för Bacchus och Apollo.

GICANTOMACHIA, Jättarnes krig emot Gudarna.

GIGANTOPHONTIS, ett as Minervas tilnamn, emedan hon hjelpt
Jupiter at utrota Jättarne.

GIGIMO, himmelens herre, (Afr. M.). De fleste Negrer dyrkade det
Högsta Wäsendet under detta namn.

GILGUL, själawandring, (Rabb. M.). Flere af nyare tiders Judar
tro på denna dogm, utan at derföre anses såsom kättare. De påstå
sig finna bewis för deras system i Predikareboken och i Jobs bok.

GILGUL HAMMETHIN, liktrillningen, (Rabb. M.). Judarne inbilla
sig at wid Messie ankomst skola liken och stoftet af deras
landsmän utgå af grafwarne, släpa sig fram til det heliga
landet, och trilla ned i kulor, som Gud gräfwer åt dem under
jorden.

GILLING, en Jätte. Se SKALDEKONST (Nord. M.).

GILO, et qwinnospöke som wisade sig om nätterna.

GIMBURUDER (Ind. M.), Sånens Gudar, som utgöra fjerde stammen af
Deutas.

GIMI eller GIMIN (Mah. M.), Genier som Musulmännen tro wara af
en medelnatur emellan änglar och menniskor. – Rabbinerne tro at
de äro födde af Adam, utan Evas eller någon annan qwinnas biträde.

GIMLE (Nord. Myth.). Så kallar Wola den guldtäckta, solskinande
borg, som hon såg efter Ragnarök. Prosaiska Eddan berättar, at
den ligger i tredje himmelen Widblain, at hwit-Alferne bodde
der, och at Surturs låga ej kunde skada den.

GINGERER (Ind. Myth.). femte stammen af Jättarne ell. de
ondeandarne. De hade en utomordentlig styrka, och tjente
Achurerne såsom soldater. De bo i Patala (helwetet).

GINGRAS eller GINGRIS, et phæniciskt namn på Adonis, efter
Gingrina, en phænicisk flöjt, som gaf et ganska dystert läte
ifrån sig, och accompagnerade den gråt o. suckan som hördes
ifrån alla hall wid Adonisfesten.

GINNES (Pers. M.), qwinnogenier hos de nyare Perserne, som säga
at de förbannades af Salomo o. danades af Gud af en flytande o.
swallande eld, innan Han beslöt at skapa menniskan.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:10:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/1/0476.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free