Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H - Hurus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ta på jorden, finge man der
öfwerallt känna en härlig muskuslukt.
Ansigtet är bart, och man läser på dem
dessa hugswalande ord i goldene
bokstafwer: “Den som hyser kärlek för
mig, han upfylle Skaparens wilja;
han må se mig och komma til mig;
åt honom will jag öfwerlemna mig,
och jag skall göra honom nöjd.” Alle
de som noggrant upfyllt profetens lag,
i synn. fastan under Ramadan, få
gifta sig med dessa skönheter m.
swarta ögonbryn, under tält af hwita
perlor, der hwar flicka finner 70
golftiljor af rubin, på hwar och en af
dem 70 madrasser, och på hwar
madrass 70 slafwinnor, af hwilka enhwar
har sin för at hjelpa och tjena dem;
och dessa skola kläda H. i 70
prägtiga klädningar, så lätta och
genomskinliga, at man kan se mergen i
benen på dem. Gode Musulmän få i
tusen år ligga och förlusta sig i
armarna på dessa förkjusande hustrur,
som i ewigher förblifwa jungfrur.
HURUS (Finn. M.), en
wälgörande Nymn Wainämöjses dotter,
hämmade blodflöd.
HUSCHENK (Pers. M.), son af
Siamek och sonson af Cajumarath,
regerade öfwer Peris (se DIVER),
efter sin farfaders frånfälle. Hans folk
gåfwo honom tilnamnet Pischad, den
Rättwise och Lagstiftaren, emedan han
författat de äldsta och wisaste lagar
i Orienten. Denna titel öfwergick til
efterträdarne, som utgjorde
Pischadiernes gamla dynasti. H. war den
förste som lärde at uptaga grufwor, och
lät gräfwa kanaler öfwer hela sitt
widsträckta rike; han anlade staden Fons,
(nu Suza), Babylon och Ispahan,
samt skref en bok, kallad den Ewiga
Wisheten, som sedan fått tilnamnet
H:s Testamente. Han war tillika en
af de rygtbaraste eröfrare på sin tid;
alla sina dater utförde han ridande på
en häst med 12 fötter, och den han m.
möda kunde täma. Hästen som fallit
efter et flodsto och en krokodil,
träffades på den torra ön, och både styrka
och list anwändes för at fånga den.
Men så snart H. kom i besittning af
hästen, fans det inga jättar som han
icke störtade, inga folkslag som han ej
besegrade. Det oaktadt krossades H. af
en stor klippa, sem Diverne kastade på
honom i Damavends bergpass.
HUSEANAWER (Amer. M.). Så
kalla Virginianerne deras inwigning,
som äro bestämde at bli prester och
spåman, och del noviciat de undergå.
Den inträffar wanligen en gång på
15 eller 16 år, så framt ungt folk ej
finnes i tilstand at deri inlåtas.
Denna disciplin böra alle undergå,
innan de få räknas ibland nationens
store män. Cheferne, der ceremonien
skall gå för sig, utwälja de mest
wälwäxta ynglingar til H. De som
wägra at undergå detta prof, wåga ej
mera wistas ibland sina landsmän.
Candidaterne målas hwita, och föras
inför presterne och folket, som hålla
långa flaskor och qwistar i händerna.
Folket sjunger o. dansar omkring dem
hela förmiddagen. E. midd. föras de
under et träd, och man upställer en
mellan dem dubbla led af personer,
wäpnade med rottingknippor. Derpå
utwäljas fem unge män, som turwis
taga en af gossarne, leda honom
twersigenom linien, och akta honom, med
egen fara och et förwånande tålamod,
för de rapp som hagla öfwer dem.
Under denna grymma öfning tillaga de
gråtande mödrarne mattor, hudar,
mossa och torrt trä, til begrafning af
barnen, dem de redan anse som döda.
Efter ceremoniens slut fälles trädet,
stammen sönderspjelkas, grenar o.
qwistar afhuggas, och deraf göras
kransar at kröna de inwigde. Derefter
instängas desse flere månader å rad,
enhwar i sin koja, och få ingen annan
föda än dekokt på rötter som gör dem
galna. Denna dryck, kallad Visockan,
förenad med den stränga disciplinen,
gör dem til fullkomliga dårar. När
man märker at de alldeles mistat
förståndet, minskas dosis af dekokten,
så at de småningom wederfås; men
innan de bli fullkomligt återställde,
föras de omkring i byarne at wisas för
folket. Afsigten med allt detta är at
bringa dem til glömska ej allenast af
allt hwad de lärt, utan äfwen deras
och föräldrarnas namn, modersmål,
förmögenhet etc. Efter slutadt prof
böra de låtsa at ha glömt allting. De
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
