Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Io ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
578
slut uptändes elden til Homan. Sedan offret är
förrattad taga de på sig et dok, som betäcker hufwudet
hwarefter Guru lär den unga mannen, likasom wid
Brahmaciarernes inwigning, et en- ell. twåstafwigt
ord, som han hwiskar honom i örat. – Detta ord
innefattar bönen som den inwigde bör uprepa, om han så
kan, hundra eller tusen gånger omdagen, men alltid i
största hemlighet. Då han uttalar den, bör han noga
akta sig at ingen ser läpparnes rörelse. Glömmer han
ordet, kan han endast begära det af sin Guru. Han får
ej nämna detta heliga ord för någon, icke en gång för
en annan inwigd; likwäl får han hwilka det för en
inwigd at sin sekt, som ligger i sjeltåget, på det at
denne, när han hör det, må blifwa salig. Hwar sekt har
sin särskilta bön. – Detta hemlighetsfulla ord är
Indignernes enda bön: bönerne i deras böcker kalla de
“låf och pris” o. göra deraf ingen hemlighet; men
inwigningens bön anse de så helig, at de hittils icke
welat uppenbara den för någon Europé. – Sedan den
inwigde flera gånger uprepat bönen, underwisar Guru
honom i de ceremonier han bör iakttaga när han stiger
up ur sängen samt wid alla sina måltider. Han lär
honom äfwen flera sånger til Gudarnes ära, och låter
honom gå, i det han ålägger honom at lefwa anständigt.
Efter den dagen bör den inwigde aldrig underlåta dessa
ceremonier, ty annars begår han synd. – Ganska få
Indianer låta inwiga sig til Lingams ceremonier,
emedan de äro så långa, at de icke skulle få tid at
sköta sina sysslor. För öfrigt är inwigningen alldeles
icke nödwåndig: det är blott en grad mera til
fullkomlighet.
IO, dotter af floden Inachus, enl. Ovidius; enligt
andra af konung Inachus i Argos, eller af Jasus.
Jupiter blef kär i henne och, för at undwika Junos
swartfjuka, betäckte han Io med en sky och förwandlade
henne til en hwit ko. Juno, som misstänkte
hemligheten, syntes intagen af kons fägring, och
begärde henne til skänks af Jupiter, o. som han
frugtade at genom wägran öka sin gemåls misstankar,
gaf hon kon at wårdas af Argus med 100 ögon. Men
Jupiter sände Mercurius, som sofde Argus genom sina
ljufliga flöjttoner, afhögg honom hufwudet o. befriade
Io. Juno skickade en Furie, andre säga en broms, at
förfölja Io, som blef så jägtad, at hon sam öfwer
(ioniska) Hafwet, kom til Illyrien, gick öfwer berget
Hæmus och anlände til Cimmerierne i Scythien, och
sedan hon irrat omkring i flera länder och simmat
öfwer flera haf, stadnade hon wid Nilen, der Jupiter,
förlikt med Juno, återgås Io sin förra skapnad. Hon
nedkom med Epaphus, och gifke sig sedan med Telegonus
2. Efter Ios död ärade Egyptierne henne under namn af
Isis. Hwad detta namn angår, hwilket icke tilhör
henne, så tror man at som Inachus hade öfwerfört Isis’
dyrkan ifrån Egypten til Grekland, ansågo Grekerne
henne för hans dotter, och förblandade henne m. Io.
IO BACCHUS, ett as Bacchi tilnamn. Äfwen en låfsång
til hans ära.
IOBATES, konung i Lycien, til hwilken Prætus 3 sände
Bellerophon at döda Chimära.
IOBAS, Herkulis son med Thestieden Crathe.
IOCASTE, dotter af Menæceus, syster til Creon 3, och
gift med Laius, blef moder til Œdipus, med hwilken hon
sedermera gifte sig utan at weta hwem han war, och
hade med honom sönerne Eteokles och Polynices, samt
döttrarne Antigone och Ismene. I Sophokles hänger I.
sig så snart hon fått weta Œdipi härkomst; men uti
Euripides o. Statius öfwerlefwer hon sin sorg, stadnar
qwar i Thebe efter Œdipi landsflykt, söker at förlika
sina söner och, sedan hon warit wittne til deras död,
genomborrar sig med det swärd som stadnat i Eteoklis
kropp, samt nedfaller mellan fönernes lif, dem hon
båda omfamnar. Enligt Homerus och Pausanias hade
blodskammen ingen påföljd, såsom genast uptäckt.
IOCASTUS, en af Æoli söner, inkräktade Italiens
stränder, ända til Reggio.
IOCHAIRA, som älskar at kasta pilar, et Dianas tilnamn.
IODAME, moder til Deukalion som hon hade med Jupiter.
IODAMIA, en af Minervas prest-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>