Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Isis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
derföre, at Isis låt upbygga en för
hwarje del af hans kropp, på den plats
der hon funnit den. – Emedlertid
war Typhon betänkt på at gifwa
styrka åt sitt nya rike; men sedan Isis
fått någon lättnad i sin sorg,
samlade den genast trupper, och gaf sin
son Orus befälet öfwer dem. Han
förföljde tyrannen och besegrade
honom i twenne ordentliga fältslag. –
Efter Isis’ död, dyrkade Egyptierne
henne och hennes gemål; och som desse
i lifstiden rigtat folkets omsorger på
åkerbruket, bleswo oxen och kon deras
symboler. Til deras ära stiftades
fester, hwarwid en af de förnämsta
ceremonierne war at oxen Apis wisade
sig. Sedan tilkännagafs, at Isis’ och
Osiris’ själar flyttat til solen o.
månen, samt sjelfwe blifwit dessa
wälgörande himlakroppar, så at deras
dyrkan war förblandad med de förras.
Isis’ fest firades under den tid hon
troddes wara sysslosatt med at begråta
Osiris’ död. Det war då som Nilen
började at stiga: hwilket gaf dem
anledning at säga det floden, upswälld
af Isis’ tårar, öfwerswämmade o.
befruktade deras land. – Isis blef
sedermera ansedd för densamma som
Naturen, eller den allmänneliga
Gudinnan, åt hwilken man gaf
hwarjehanda namn, allt efter hennes olika
attributer. Herodotus tror henne wara
densamma som Ceres; Diodorus
förblandar henne med Luna, Ceres och
Juno; Plutarchus med Minerva,
Proserpina, Luna ech Tethys; Apulejus
kallar henne Gudarnes Moder,
Minerva, Venus, Diana, Proserpina,
Ceres, Juno, Bellona, Hekate o.
Rhamnusig. Se IO. Af den dyrkan man
wisade henne och de olika symboler
hwarmed hennes stod pryddes, synes
det likwäl som Egyptierne hade
ansett henne såsom deras Ceres. Isis
ärades i synn. i Bubastis, Koptos o.
Alexandria. “I Koptos, säger
Ælianus, dyrkas Gudinnan I. på många
sätt; ibland andra är den dyrkan som
wisar henne af de qwinnor hwilka
begråta förlusten af sina män, barn o.
bröder. Ehuru landet är fullt af
stora skorpioner, som gifwa dödliga stygn,
och Egyptierne söka noga at undwika
dem, händer likwäl at gråkterskorna,
ehuru de ligga på släta marken o. gå
barfota, ja, nästan trampa på dessa
farliga kräk, likwäl aldrig stingas af
dem. Inwånarne dyrka äfwen rågetter,
emedan I. skall anse dem för en
läckerhet; råbockarne ätas af dem.” –
En man hade gått in i Isis-templet
för at uptäcka hwad som förehades
wid mysterierna, och berätta det för
ståthållaren; han blef ock wittne
dertil och fullgjorde sitt updrag, men dog
kort derefter, säger Pausanias, m.
tillägg: det ser ut som Homerus hade
rått då han säger, at ingen menniska
ser Gudarne ostraffadt. Romarne
antogo ogerna Isis’ dyrkan, o. den war
länge förbuden; men grundades
sedermera så wäl, at flera allmänna
stållen i Rom antogo namn af Isis, och
hennes bildstoder fingo et drägligare
utseende. – Denna dyrkan utbredde sig
sedan til en del af Gallien, der man
tilbad Gudinnan under hennes sanna
namn Isis; och någre lärde ha trott
at staden Paris sätt sitt namn
deraf, at den låg nära et Isis-tempel:
para Isidos. Isis ansågs werkligen
såsom denna stadens beskyddarinna.
Man tror at hon kommit dit på et
skepp, och derföre hade Paris et skepp
i sitt wapen: kanske också derföre at
Isis förestod seglingskonsten.
Isis-templet låg på samma plats, der kyrkan
St.-Germain-des-Prés är belägen, o.
nedra delen af tornet öfwer stora
portalen säges wara en lemning af
detta rygtbara tempel. Isia’ prester
bodde i Issy, en köping nära Paris, och
som fått sitt namn efter dem. Ännu
i början af 17:de seklet sågos ruiner
efter slottet der de hade bott. Dem
tilhörde inkomsterne af Issys län och
område; och då Clovis lät förstöra
deras tempel, gaf han inkomsterne åt
Petri och Pauli-kyrkan, numera S:te
Genevieve. I et hörn af den ofwan
nämnda kyrkan har man länge
förwarat en antik Isisbild; men som
några widskepliga qwinnor började at
uptända ljus för bilden, lät Cardinålen
Briconnet hugga den i stycken.
(Sinneb. l.) Isis föreställes
ömsom under bild af en qwinna med
kohorn symbol af månens skiften, med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
