Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - Isis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
585
derföre, at Isis låt upbygga en för hwarje del af hans
kropp, på den plats der hon funnit den. – Emedlertid
war Typhon betänkt på at gifwa styrka åt sitt nya
rike; men sedan Isis fått någon lättnad i sin sorg,
samlade den genast trupper, och gaf sin son Orus
befälet öfwer dem. Han förföljde tyrannen och
besegrade honom i twenne ordentliga fältslag. – Efter
Isis’ död, dyrkade Egyptierne henne och hennes gemål;
och som desse i lifstiden rigtat folkets omsorger på
åkerbruket, bleswo oxen och kon deras symboler. Til
deras ära stiftades fester, hwarwid en af de förnämsta
ceremonierne war at oxen Apis wisade sig. Sedan
tilkännagafs, at Isis’ och Osiris’ själar flyttat til
solen o. månen, samt sjelfwe blifwit dessa wälgörande
himlakroppar, så at deras dyrkan war förblandad med de
förras. Isis’ fest firades under den tid hon troddes
wara sysslosatt med at begråta Osiris’ död. Det war då
som Nilen började at stiga: hwilket gaf dem anledning
at säga det floden, upswälld af Isis’ tårar,
öfwerswämmade o. befruktade deras land. – Isis blef
sedermera ansedd för densamma som Naturen, eller den
allmänneliga Gudinnan, åt hwilken man gaf hwarjehanda
namn, allt etter hennes olika attributer. Herodotus
tror henne wara densamma som Ceres; Diodorus
förblandar henne med Luna, Ceres och Juno; Plutarchus
med Minerva, Proserpina, Luna ech Tethys; Apulejus
kallar henne Gudarnes Moder, Minerva, Venus, Diana,
Proserpina, Ceres, Juno, Bellona, Hekate o. Rhamnusig.
Se Io. Af den dyrkan man wisade henne och de olika
symboler hwarmed hennes stod pryddes, synes det likwäl
som Egyptierne hade ansett henne såsom deras Ceres.
Isis ärades i synn. i Bubastis, Koptos o. Alexandria.
“I Koptos, säger Ælianus, dyrkas Gudinnan I. på många
sätt; ibland andra är den dyrkan som wisar henne af de
qwinnor hwilka begråta förlusten af sina män, barn o.
bröder. Ehuru landet är fullt af stora skorpioner, som
gifwa dödliga stygn, och Egyptierne söka noga at
undwika dem, händer likwäl at gråkterskorna, ehuru de
ligga på släta marken o. gå barfota, ja, nästan trampa
på dessa farliga kräk, likwäl aldrig stingas af dem.
Inwånarne dyrka äfwen rågetter, emedan I. skall anse
dem för en läckerhet; råbockarne ätas af dem.” – En
man hade gått in i Isis-templet för at uptäcka hwad
som förehades wid mysterierna, och berätta det för
ståthållaren; han blef ock wittne dertil och
fullgjorde sitt updrag, men dog kort derefter, säger
Pausanias, m. tillägg: det ser ut som Homerus hade
rått då han säger, at ingen menniska ser Gudarne
ostraffadt. Romarne antogo ogerna Isis’ dyrkan, o. den
war länge förbuden; men grundades sedermera så wäl, at
flera allmänna stållen i Rom antogo namn af Isis, och
hennes bildstoder fingo et drägligare utseende. –
Denna dyrkan utbredde sig sedan til en del af Gallien,
der man tilbad Gudinnan under hennes sanna namn Isis;
och någre lärde ha trott at staden Paris sätt sitt
namn deraf, at den låg nära et Isis-tempel: para
Isidos. Isis ansågs werkligen såsom denna stadens
beskyddarinna. Man tror at hon kommit dit på et skepp,
och derföre hade Paris et skepp i sitt wapen: kanske
också derföre at Isis förestod seglingskonsten.
Isis-templet låg på samma plats, der kyrkan
St.-Germain-des-Prés är belägen, o. nedra delen af
tornet öfwer stora portalen säges wara en lemning af
detta rygtbara tempel. Isia’ prester bodde i Issy, en
köping nära Paris, och som fått sitt namn efter dem.
Ännu i början af 17:de seklet sågos ruiner efter
slottet der de hade bott. Dem tilhörde inkomsterne af
Issys län och område; och då Clovis lät förstöra deras
tempel, gaf han inkomsterne åt Petri och Pauli-kyrkan,
numera S:te Genevieve. I et hörn af den ofwan nämnda
kyrkan har man länge förwarat en antik Isisbild; men
som några widskepliga qwinnor började at uptända ljus
för bilden, lät Cardinålen Briconnet hugga den i
stycken. (Sinneb. l.) Isis föreställes ömsom under
bild af en qwinna med kohorn symbol af månens skiften,
med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
