- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
55

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - L - Lärdomen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

principen för rörelsen o. hwilan.
Enligt deras tanke är det det högsta
förnuftet som frambringar ordningen i
de åtskilliga delarna af werldsrymden,
och som åstadkommer alla de
förändringar man der blir warse. De dela
materien i twenne slag: den ena är
fullkomlig, fin, werksam, d.ä. i en
beständig rörelse; den andra är grof,
ofullkomlig och trög, eller i hwila.
Beggedera är ewig, oskapad,
oändeligen utsträckt, och på wisst sätt
allsmägtig, ehuru utan urskillning och
frihet. Af dessa elementers blandning
upkomma de fem elementerne, som
genom deras förening och temperatur,
utgöra den synnerliga naturen och
åtskillnaden emellan alla kroppar:
derifrån härröra de ouphörliga omskiften
i alla delar af werlden, stjernornas
rörelse, samt landets fruktbarhet ell.
ofruktbarhet. Denna materie, alltid
sysslosatt med werldens styrelse, är det
oaktadt blind i sina mest ordentliga
handlingar, som icke hafwa annat
ändamål än det wi gifwa dem sjelfwa,
och som följagtligen endast äro nyttiga
i den man wi förstå at draga fördel
af dem. I Tunquin och China är
denna sekt rådande wid Hofwet och
ibland de förnäma.

Lärdomen (Erudition) (Sinneb
lär.) Det är en figur af allwarsamt
utseende; i ena handen håller hon en
bok; i den andra en staf eller et spö,
symbol af den myndighet hon utöfwar,
och den rättighet hon äger at granska,
rätta och förklara arbeten. På sidorna
ligga pappersrullar och gudabilder,
som utmärka at henne tilhör fabelns
kännedom. Wid fötterna ses
basreliefs, inskriptioner, åtskilliga
hieroglyfer o. horn, fulla med gamla mynt,
medaljer o.d., emedan kunskapen om
allt detta utgör en del af lärdomen,
och bidrager at uplysa historien.

Lärka, se Scylla 2.

Läsning af de heliga
böckerne
(Pers. M) Då Parsis eller
Guebrerne läsa sina heliga böcker,
iakttaga de en wiss cadance, som de
tyckas hafwa lånat af Judarne.
– (Chin. M.) Öboerne på Formosa hålla
sammankomster, der man med hög röst
läser de böcker som innefatta deras,
religions-öfningar. Under läsningen
hwila de det ena knäet på jorden, och
hålla högra armen utsträckt emot
himmelen.

Lättfot, se Asar.

Lättjan (Sinneb. l.) en
allegorisk Gudomlighet, dotter af Sömnen
och Natten. Hon förwandlades til
sköldpadda, derföre at hon afhört
Vulcani smicker. Enligt Pierius
afmålade Egyptierne henne sittande med en
bedröfwad upsyn, nedsänkt hufwud och
armarne i kors. Til dessa emblemer
lägger Ripa afbrutna sländor, en
symbol af hennes afsky för arbete.
Goltzius har utmärkt henne genom en
qwinna hwars armar äro utan
rörelse, och som bär en snigel på axlarna.
Jfr Försumligheten och
Vårdslösheten. Af Oxenstjerna afmålas
hon på följande sätt: "Det är en
qwinna med hyggligt utseende, som
går med afmätta steg, är klädd i
spinnelwäf, bäres af Sömnen, stöder sig
på Hungern, och har Eländet efter
sig; sin lefnadswår tilbringar hon på
en rosenbädd, o. sin höst på hospitalet.”

Lättsinnighet (Sinneb. lär.).
Ripa o. Cochin föreställa henne såsom
en qwinna med wingar på hufwud,
händer och fötter, fjärilar omkring
hufwudet, och en wäderflagg i handen.

Lödur (Nord. M.) nåmnes i
Woluspa wid menniskornas skapelse,
såsom den hwilken gaf Tanken; omtalas
sedan icke, och synes wara utan
betydelse. Se Ask och Embla.

Löfhyddohögtiden (Hebr. M.).
Den föreställes på medaljer öfwer
konung Herodes Agrippa, genom et tält
i form af en parasoll. Se Scenopegia.

Löftes-medaljer. Så kallades
de skådemynt, på hwilka äro utmärkta
de löften folken gjort för kejsarne ell.
deras gemåler. Sedan Augustus twå
gånger gjorde sig til såsom wille han
nedlägga regeringen, men på
Senatens underdåniga bönfallan samtyckte
at fortfara med regeringen i tio år,
hade man börjat at hwart tionde år
anställa allmänna förböner, offer och
lekar, för kejsarens helsa. I det
Westerländska riket skedde det hwart femte
år, hwilket räckte ända til Theodosii tid.

Löftes-sköldar. Sköldar på
romerska medaljer tilkännagifwa ofta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free