Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Offerdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
197
wara djeflar som man icke borde bry sig om. I detsamma
fingo de se et redt sto, då spåmannen Theokritus
förklarade at detta war det offer som Gudarne begärde.
Stoet slagtades, och offret åtföljdes af en lysande
seger. – I Egypten befallte Amasis at i stället för
menniskor skulle man endast offra menniskobilder. På
Cypern införde Diphtlus offer af oxar i stället för
menniskor. – I Amerika funno Spanionerne detta
omenskliga bruk antaget, I den delen af Florida som
gränsar intil Virginien, offra de inbyggarne barn åt
Solen. – Några folkslag i Mexiko hade blifwit slagna
af Ferdinand Cortez, och skickade til honom deputerade
med trenne slags skänker, för at erhälla fred: “Herre,
sade de, här bjuda wi dig fem slafwar; är du en Gud
som föder dig med kött och blod, så offra dem; är du
en mild Gud, så är här rökelse och fjädrar; är du en
menniska, så tag dessa fåglar och frukter, – Resande
försäkra oss at mennisko-offer ännu äga rum på flera
ställen i Asien. P. du Halde säger, at det finnes
öboer i östra werldshafwet, som ärligen hwar sjunde
månad dränka en ung mö til deras förnämsta afguds ära.
– Slagtoffer war den hufwudsakligaste delen af de
hedniska offren. Då alla ceremonier til offringen woro
gjorde, framleddes offerdjuret utan at wara bundet,
emedan man borde tro at det gick friwilligt til döden.
Offerpresten började göra profwet med djuret, dermed
at han hällde wigwatten på hufwudet och gned pannan
med win. Derefter slagtades det, alla dess delar
undersöktes, och derpå lades en kaka gjord af honing
och mjöl. Sedan elden war uptänd som skulle förtära
slagtoffret, lades det i elden på altaret. Medan det
förtärdes, hällde Pontifex och de öfrige presterne
flera gånger win omkring altaret, under rökningar och
andra ceremonier. Man offrade icke om hwartannat hwad
djur som helst; det war wissa djur för wissa
Gudomligheter: åt somliga offrades en tjur, åt andra
en get, och de underjurdiska gudarnes offer woro
swarta. Åt Gudarne offrades hanar, och honor åt
Gudinnorna. Djurets ålder blef noga iakttagen, ty det
war en wäsendtlig sak för at göra offret behagligt.
Ibland slagtoffren blefwo några offrade för at genom
undersökningen af deras inelfwor inhemta kunskap om
framtiden; andra för at försona et brott genom blodets
utgjutande, och för at afwända någon stor hotande
olycka. De utmärktes äfwen genom särskilta namn. Se
HOSTIA. På djurets hals sattes en liten tafla med den
Gudens namn åt hwilken det offrades, och man såg noga
efter om det gjorde motstånd eller gick otwunget fram
til offerplatsen; ty det troddes at Gudarne förkastade
motspänstiga offerdjur. Man trodde äfwen at om djuret
slet sig ifrån presterne o. sprang sin wäg, war det et
elakt tecken. Valerius Maximus anmärker, at Gudarne
hade underrättat Pompejus genom offerdjurens flykt, at
icke inlåta sig i strid emot Cœsar. – Slutligen war
man upmärksam på om slagtoffren uphäfde owanliga skrik
o. råmningar, innan det emottog första hugget af
offerpresten. 2. – KONSTGJORDT. Det war gjordt af deg
och liknade et djur, som man offrade åt Gudarna, när
man icke hade tilgång på lefwande djur, ell. icke
kunde bjuda dem andra. Porphyrius berättar at
Pythagoras skall på det sättet hafwa offrat en oxe af
deg. Athenœus säger äfwen, at då Empedokles,
Pythagoras’ lärjunge, hade blifwit krönt wid Olympiska
spelen, utdelade han åt alla närwarande en oxe gjord
af myrrha, rökelse och wälluktande kryddor. Pythagoras
hade tagit denna sed ifrån Egypten, der den war mycket
gammal och i bruk redan i Herodoti tid.
OFFERDROTTNINGEN, se DROTTNING 6.
OFFERKONUNGEN, Andre Öfwerhetspersonen i Athén, eller
andre Archonten, kallades konung; men hade ingenting
annat at göra, än at föra ordet wid mysterierna o.
offren; likasom hans hustru, som kallades Drottning
med samma åliggande. Anledningen til detta prestembet,
säger Demosthenes, war den at fördom i Athén utöfwade
konungen prestembetet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
