Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Offerdjur ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
wara djeflar som man icke borde bry
sig om. I detsamma fingo de se et
rödt sto, då spåmannen Theokritus
förklarade at detta war det offer som
Gudarne begärde. Stoet slagtades,
och offret åtföljdes af en lysande seger.
– I Egypten befallte Amasis at i
stället för menniskor skulle man endast
offra menniskobilder. På Cypern
införde Diphtlus offer af oxar i stället
för menniskor. – I Amerika funno
Spanionerne detta omenskliga bruk
antaget, I den delen af Florida som
gränsar intil Virginien, offrade
inbyggarne barn åt Solen. – Några
folkslag i Mexiko hade blifwit slagna af
Ferdinand Cortez, och skickade til
honom deputerade med trenne slags
skänker, för at erhälla fred: “Herre, sade
de, här bjuda wi dig fem slafwar; är
du en Gud som föder dig med kött och
blod, så offra dem; är du en mild Gud,
så är här rökelse och fjädrar; är du
en menniska, så tag dessa fåglar och
frukter." – Resande försäkra oss at
mennisko-offer ännu äga rum på flera
ställen i Asien. P. du Halde säger,
at det finnes öboer i östra
werldshafwet, som årligen hwar sjunde månad
dränka en ung mö til deras förnämsta
afguds ära. – Slagtoffer war den
hufwudsakligaste delen af de hedniska
offren. Då alla ceremonier til
offringen woro gjorde, framleddes
offerdjuret utan at wara bundet, emedan man
borde tro at det gick friwilligt til
döden. Offerpresten började göra profwet
med djuret, dermed at han hällde
wigwatten på hufwudet och gned pannan
med win. Derefter slagtades det, alla
dess delar undersöktes, och derpå lades
en kaka gjord af honing och mjöl.
Sedan elden war uptänd som skulle
förtära slagtoffret, lades det i elden
på altaret. Medan det förtärdes, hällde
Pontifex och de öfrige presterne flera
gånger win omkring altaret, under
rökningar och andra ceremonier. Man
offrade icke om hwartannat hwad djur
som helst; det war wissa djur för wissa
Gudomligheter: åt somliga offrades en
tjur, åt andra en get, och de
underjurdiska gudarnes offer woro swarta.
Åt Gudarne offrades hanar, och honor
åt Gudinnorna. Djurets ålder blef
noga iakttagen, ty det war en
wäsendtlig sak för at göra offret
behagligt. Ibland slagtoffren blefwo några
offrade för at genom undersökningen
af deras inelfwor inhemta kunskap om
framtiden; andra för at försona et
brott genom blodets utgjutande, och
för at afwända någon stor hotande
olycka. De utmärktes äfwen genom
särskilta namn. Se HOSTIA. På
djurets hals sattes en liten tafla med
den Gudens namn åt hwilken det
offrades, och man såg noga efter om det
gjorde motstånd eller gick otwunget
fram til offerplatsen; ty det troddes
at Gudarne förkastade motspänstiga
offerdjur. Man trodde äfwen at om
djuret slet sig ifrån presterne o. sprang
sin wäg, war det et elakt tecken.
Valerius Maximus anmärker, at
Gudarne hade underrättat Pompejus
genom offerdjurens flykt, at icke inlåta
sig i strid emot Cœsar. – Slutligen
war man upmärksam på om
slagtoffren uphäfde owanliga skrik o.
råmningar, innan det emottog första
hugget af offerpresten.
2. – KONSTGJORDT. Det war
gjordt af deg och liknade et djur, som
man offrade åt Gudarna, när man
icke hade tilgång på lefwande djur,
ell. icke kunde bjuda dem andra.
Porphyrius berättar at Pythagoras skall
på det sättet hafwa offrat en oxe af
deg. Athenœus säger äfwen, at då
Empedokles, Pythagoras’ lärjunge, hade
blifwit krönt wid Olympiska spelen,
utdelade han åt alla närwarande en
oxe gjord af myrrha, rökelse och
wälluktande kryddor. Pythagoras hade
tagit denna sed ifrån Egypten, der den
war mycket gammal och i bruk redan
i Herodoti tid.
OFFERDROTTNINGEN, se
DROTTNING 6.
OFFERKONUNGEN, Andre
Öfwerhetspersonen i Athén, eller andre
Archonten, kallades konung; men hade
ingenting annat at göra, än at föra
ordet wid mysterierna o. offren;
likasom hans hustru, som kallades
Drottning med samma åliggande.
Anledningen til detta prestembet, säger
Demosthenes, war den at fördom i Athén
utöfwade konungen prestembetet, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
