Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Oscilla ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man bör misstro den förra, och ej bli
förfwiflad i den sednare.
OSCILLA kallades waxhufwuden som
Herkules i Italien offrade i stället för
mennisko-offer. De woro äfwen små
menniskofigurer, på hwilka blott
hufwudet war wäl bildadt. Man helgade
dem åt Saturnus, derigenom at man
lät dem widröra hans bildstod, eller
ock uphengde dem derpå. Efter denna
helgelse upsatte de gamle dem
öfwerallt i husen, och äfwen ute på fältet,
såsom et ofelbart förwaringsmedel mot
trolldom och hexeri. O. kallades äfwen
en liten föreställning af sjelfmördare,
dem man gungade i en repgunga, i
öfwertygelse at denna dallring skaffade
hwila och lugn åt deras wålnader,
den de annars icke hade njutit. –
Namnet O. gafs äfwen åt en masque
af bark, som bönderne buro under sina
lekar, för at få et löjligare utseende.
OSCINES, fåglar af hwilkas sång
eller läte Augurerne togo sina
spådomar, til ex. ufwen, korpen, kråkan;
hwaraf Oscinum bet. spådom af sådan
fågelsång. Hackspiken o. korpen woro
både Oscines och Alites på en gång.
Se ALITES, PRÆPES.
OSINIUS, konung i Clusium.
OSIRIS (Egypr. M.) en af
Egyptiernes stora Gudomligheter, och som
war allmännast dyrkad. Diodorus
säger at det funnits tre egyptiske Gudar
af detta namn. Den förste är Solen,
en af de ewiga Gudamagterna; den
andre, en jordisk Gud, son af
Saturnus. Denne andre O. hade gift
sig med sin syster Isis, med hwilken han
fick 5 barn, jordiska gudar likasom
fadern, och ibland andra en O., den
tredje af detta namn, och som äfwen
gift sig med sin syster, hwilken
likasom modern hette Isis. Grekiska
fåfängan har tilegnat sig denna O. och
gjort honom til son af Phoroneus,
konung i Argos. Grekiske
häfdatecknare säga, at då han lemnat riket åt
sin broder Ægialeus, gick han at
bosätta sig i Egypten, der han regerade
med Isis i mycken endrägt, och båda
sysslosatte sig med at hyfsa fina
undersåter, samt lära dem åkerbruket och
flera andra för lifwet nödwändiga
konster. Derefter föresatte han sig at
inkräkta hela werlden, mindre genom
wapenstyrka, än genom intalelsens
behag, och begaf sig derföre i fält med
en armé af qwinnor och män, samt
lemnade regeringen åt sin gemål Isis,
biträdd af Mercurius och Herkules,
af hwilka den förste war Förste
Stads-Råd, och den andre General-Guvernör.
Han genomtågade först Ethiopien, der
han lät upkasta dammar emot Nilens
öfwerfswämningar: derifrån begaf han
sig til Arabien och Indien, och kom
slutligen til Europa, besökte Thracien
och närgränsande länder, samt
utspridde öfwerallt sina wälgerningar;
återförde den tidens wildar til
borgerliga samhällets behag, lärde dem
jordbruket, samt at anlägga städer
och köpingar, och återkom öfwerhopad
af ära, sedan han öfwerallt låtit
upresa pelare och andra minnesmärken,
på hwilka inristades hans bragder. Då
han hemkom til Egypten, fick han
weta, at hans broder Typhon hade
stämplat mot regeringen och gjort sig
frugtanswärd. O., som war mycket
fridsam, sökte at lugna den ärelystne,
men war icke säker för hans försåt.
Se widare ISIS. – För at bibehålla
minnet af Osiris’ wälgerningar,
wisade Egyptierne honom Gudomlig ära,
under namn af Serapis, deras
öfwergud; och som han hade lärt dem
åker-bruket, gåfwo de honom oxen til
symbol. Han föreställdes med et slags
mitra på hufwudet, hwarunder twenne
horn framstucko. I wenstra handen
höll han en staf som war krokig i öfra
ändan som en biskopskräkla, och i den
högra et slags piska med tre snärtar;
detta skedde, emedan O. ansågs för
Solen, åt hwilken man äfwen gaf en
piska, för at drifwa på sina hästar.
O. föreställes också ofta med et
hökhufwud, emedan, säger Plutarchus,
denne fågel har en skarp syn och en
snabb flygt, hwilket passar in på
Solen. Stundom är han försedd med en
staf, emedan Egypten wid
höstdagjemningen firade Osiris’ ell. Solens stafs
högtid, likasom hade denna stjerna
behöft något at stöda sig på under sin
långa bana. – Enligt Diodorus bet.
O. en som har många ögon: också
kan man säga, at Solens strålar äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
