Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quadratus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
354
fiende, och afskjuta en pil i hjertat på honom; sedan
inbilla de folket at den sannskyldige werkligen fått
pilen i hjertat, ehuru han är 200 mil ifrån stället.
De skryta äfwen deröfwer at de kunna innesluta en sten
i kroppen på honom; och taga i den afsigten en sten
öfwer hwilken de göra flera beswärmingar. Då
ceremonien är slutad, finnes en sådan sten i kroppen
på den ifrågawarande personen, efter hwad de sjelfwe
föregifwa. Åt ungt folk sälja de trollmedel, hwarmed
de blifwa lycklige på jagt, och aldrig kunna såras
eller besegras i krig.
QUADRATUS DEUS, 1. – Guden Terminus, som stundom
dyrkades under skapnad af en fyrkantig sten. 2. –
Detta namn gafs äfwen åt Mercurius, i samma mening som
namnet Quadriceps.
QUADRIBACIUM, et halsband af fyra rader ädla stenar.
En Isisbild, hwartil man endast funnit fotställningen,
war prydd med en O. som bestod af 36 perlor och 20
smaragder.
QUADRICEPS, 1. – fyrhöfdad, et tilnamn för Mercurius,
såsom Gud för knep och skälmstycken. 2. – Jani tilnamn.
QUADRIFORMIS, QUADRIFRONS, som har fyra ansigten, et
tilnamn för Janus, såsom årets Gud, antingen derföre
at året är deladt i fyra tider, eller emedan werlden
består af fyra delar. L. Catullus upbyggde at honom
under detta namn et tempel på Tarpejska klippan.
QUADRIGÆ, wagnar förespände med fyra hästar i bredd:
en upfinning af Erichthonius. Greker o. Romare nytjade
dessa wagnar wid deras offentliga lekar och triumftåg.
Det war äfwen et lifsstraff som Herkules skall hafwa
upfunnit. Cicero säger at Q. woro et attribut för
Minerva, dotter af Jupiter och nymfen Coryphe, den
folket i Arkadien kallade Coria och tilskref
upfinningen af dessa wagnar. (Sinneb. l.) På flera
Minerva-hufwuden ses hjelmen prydd med quadrigæ. De
woro äfwen helgade åt Solen. På en agat, beskrifwen af
Lachausse, ser man Solen stående i sin char dragen as
fyra hästar, hwilkas lopp han påskyndar med en piska i
högra handen. Q. med elefanter ses på medaljer öfwer
Faustina d.ä. och Lucius Verus. Heliogabalus åkte up
til Vaticanen med en sådan wagn: han nyttjade äfwen Q.
med kamelen.
QUADRIGARII kallades de som körde Quadrige. Hos
Lachausie ser man en patera, der de fyra partier som
delade Circus, äro föreställde. Hwar och en af dessa
Q. war klädd i hwit, grön, röd ell. blå tunica. Dessa
fyra färger hade säkert afseende på de fyra årets
tider, eller snarare på de 4 elementerna som på skålen
asbildas genom fyra Gudamagter: Minerva, Mars, Venus
och Herkules, af hwilka Minerva war en symbol af
luften, Mars af elden, Venus af wattnet, och jorden af
Herkulis klubba o. lejonhuden.
QUADRIVII, Gudar som wakade öfwer korswägarne.
QUANON, se CANON.
QUANTE-CONG, en Chinesisk Gudomlighet. Den anses såsom
deras förste kejsare. De tilskrifwa honom upfinningen
af de flesta konster som äro nödwändiga för lifwet.
Det war han som gaf Chineserne deras förra bildning,
församlade dem i städer, och stiftade lagar för dem.
De föreställde honom af en jättelik wäxt, och bakom
honom står en wapendragare som heter Lincheu.
QUANWON, se CANON.
QVASER (Nord. M.) winrankans symbol. En man hwilken
omtalas blott i Prosaiska Eddan. Se SKALDE-KONST och
LOKES FÄNGSLING.
QUATERNARIUS NUMERUS, eller fyrtalet, stod i synnerlig
aktning hos Pythagoréerne, emedan det med tretalet
utgjorde sjutalet, hwilket de tillade otaliga dygder.
QUEBRANTO, et ondt som meddelar sig genom ögonen,
isynn. på barn och hästar. Se MAL DE OJO.
QUEDARA-WURDON (Ind. M.) en högtid som firas den dag
nymåne infaller i November, til gudinnan Parvadis ära.
Den består blott i et kalas, hwarwid gästerne binda en
gul träd om högra armen. Se ANANDA-WURDON.
QUEDIL (Ind. M.) en högtid i April månad. Den firas
årligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
