Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quadratus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fiende, och afskjuta en pil i hjertat på
honom; sedan inbilla de folket at den
sannskyldige werkligen fått pilen i
hjertat, ehuru han är 200 mil ifrån
stället. De skryta äfwen deröfwer at
de kunna innesluta en sten i kroppen
på honom; och taga i den afsigten en
sten öfwer hwilken de göra flera
beswärmingar. Då ceremonien är
slutad, finnes en sådan sten i kroppen på
den ifrågawarande personen, efter hwad
de sjelfwe föregifwa. Åt ungt folk
sälja de trollmedel, hwarmed de
blifwa lycklige på jagt, och aldrig kunna
såras eller besegras i krig.
1. QUADRATUS DEUS, Guden
Terminus, som stundom dyrkades under
skapnad af en fyrkantig sten.
2. – Detta namn gafs äfwen åt
Mercurius, i samma mening som
namnet Quadriceps.
QUADRIBACIUM, et halsband af
fyra rader ädla stenar. En Isisbild,
hwartil man endast funnit
fotställningen, war prydd med en Q. som
bestod af 36 perlor och 20 smaragder.
1. QUADRICEPS, fyrhöfdad, et
tilnamn för Mercurius, såsom Gud för
knep och skälmstycken.
2. – Jani tilnamn.
QUADRIFORMIS, QUADRIFRONS,
som har fyra ansigten, et tilnamn för
Janus, såsom årets Gud, antingen
derföre at året är deladt i fyra tider,
eller emedan werlden består af fyra
delar. L. Catullus upbyggde åt
honom under detta namn et tempel på
Tarpejska klippan.
QUADRIGÆ, wagnar förespände med
fyra hästar i bredd: en upfinning af
Erichthonius. Greker o. Romare
nytjade dessa wagnar wid deras
offentliga lekar och triumftåg. Det
war äfwen et lifsstraff som Herkules skall
hafwa upfunnit. Cicero säger at Q.
woro et attribut för Minerva, dotter
af Jupiter och nymfen Coryphe, den
folket i Arkadien kallade Coria och
tilskref upfinningen af dessa wagnar.
(Sinneb. l.) På flera
Minerva-hufwuden ses hjelmen prydd med
quadrigæ. De woro äfwen helgade åt
Solen. På en agat, beskrifwen af
Lachausse, ser man Solen stående i sin
char dragen af fyra hästar, hwilkas
lopp han påskyndar med en piska i
högra handen. Q. med elefanter ses
på medaljer öfwer Faustina d.ä. och
Lucius Verus. Heliogabalus åkte up
til Vaticanen med en sådan wagn:
han nyttjade äfwen Q. med kamelen.
QUADRIGARII kallades de som körde
Quadrige. Hos Lachausie ser man en
patera, der de fyra partier som delade
Circus, äro föreställde. Hwar och en
af dessa Q. war klädd i hwit, grön,
röd ell. blå tunica. Dessa fyra färger
hade säkert afseende på de fyra årets
tider, eller snarare på de 4
elementerna som på skålen afbildas genom
fyra Gudamagter: Minerva, Mars,
Venus och Herkules, af hwilka
Minerva war en symbol af luften, Mars
af elden, Venus af wattnet, och
jorden af Herkulis klubba o. lejonhuden.
QUADRIVII, Gudar som wakade
öfwer korswägarne.
QUANON, se CANON.
QUANTE-CONG, en Chinesisk
Gudomlighet. Den anses såsom deras
förste kejsare. De tilskrifwa honom
upfinningen af de flesta konster som
äro nödwändiga för lifwet. Det war
han som gaf Chineserne deras första
bildning, församlade dem i städer, och
stiftade lagar för dem. De föreställde
honom af en jättelik wäxt, och bakom
honom står en wapendragare som
heter Lincheu.
QUANWON, se CANON.
QVASER (Nord. M.) winrankans
symbol. En man hwilken omtalas
blott i Prosaiska Eddan. Se
SKALDE-KONST och LOKES FÄNGSLING.
QUATERNARIUS NUMERUS, eller
fyrtalet, stod i synnerlig aktning hos
Pythagoréerne, emedan det med tretalet
utgjorde sjutalet, hwilket de tillade
otaliga dygder.
QUEBRANTO, et ondt som
meddelar sig genom ögonen, isynn. på
barn och hästar. Se MAL DE OJO.
QUEDARA-WURDON (Ind. M.) en
högtid som firas den dag nymåne
infaller i November, til gudinnan
Parvadis ära. Den består blott i et
kalas, hwarwid gästerne binda en gul
träd om högra armen. Se
ANANDA-WURDON.
QUEDIL (Ind. M.) en högtid i
April månad. Den firas årligen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
