Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quedu ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Colenur, 4 mil ifrån Pondichern, til
ära för Mariatala, koppornas
Gudinna. De som anse sig hafwa njutit
mycket godt, eller önska få del deraf,
utlägga löfte at låta uphänga sig i
luften. Ceremonien består deri, at
twenne jernkrokar, fästade i ändan at
en mycfet lång häfstång, trädas under
huden på dem som gjort löftet;
stången sitter i toppen af en 20 fots hög
mast; så snart den lidande är
fasthakad, nedtynger man andra ändan af
häfstången, och syndaren far up i
luften. I detta tilstand låter man
honom göra så många hwars han will;
wanligen håller han i händerna en
sabel o. en sköld, och härmar en
stridskämpe. Han bör se munter ut,
oaktadt allt sitt lidande; fäller han tårar,
förjagas han ifrån sin cast; men
sådant händer sällan. Den som skall
fasthakas, dricker en wiss mängd af en
rusande dryck, som gör honom nästan
känslolös, och at han anser allt såsom
en lek. Efter flera swängningar blir
han nedsläppt och såren läkas ganska
snart, hwilket anses för et underwerk
af Gudinnans tilgifne. Brahmerne
äro icke närwarande wid denna
ceremoni, emedan de förakta den; också
iakttages den endast af sämre folk.
QUEDU, se RAGU.
QUEJ, de onde andarnes namn hos
Chineserne. Se CHIN-HOAN, XIN.
QUENAVADI (Ind. M.) son af
Ixora, emottager likasom fadern
folkets dyrkan i Hindostan. Hans födelse
skall hafwa skett på följande sätt: en
dag promenerade Paravasti med sin
gemål Ixora, och mötte twå elefanter
som parade sig. Detta satte hennes
lifsandar i rörelse, gumman blef
kärlig, men fick det besatta infallet, at
Ixora skulle förwandla henne och sig
til et elefantpar, för at bära sig åt
på samma sätt. Det skedde, och hon
framfödde en son med elefanthufwud,
den hon kallade Q. – Denne Gud
föreställes med långt hår inflätadt med
en orm. I pannan sitter en halfmåne.
Han har fyra armar och en
wördnadswärd buk. Benen omgifwas af
guldringar och bjellror. Han dyrkas isynn.
af handtwerkare, som gifwa honom
förstlingen af deras arbete; men han
bewisar dem alldeles ingen nåd, före
än de tjent honom i många år. När
de tilbragt 12 år i hans tjenst, skakar
han på ena örat, til tecken at han will
ännu längre blifwa betjent. Efter
ännu 12 år ruskar han på andra örat,
som betyder at man skall wara tålig
och fortfara i tjensten. Tredskas de
icke, utan fortfara widare, då bönhör
han dem ändtligen. - Q. är
utomordentligt läcker: han wistas i et
sockerhaf omgifwet af en skara med wackra
flickor, som icke hafwa annat at göra
än proppa i honom socker och honing,
under det andra qwinnor beständigt
roa honom med sång och musik. En
afton hade Q. gått hem ifrån et stort
kalas med de läckraste bakelser under
armen, hwarmed han ärnade godta
sig, men stötte sig emot en påle, ehuru
det war månsken, och låg der så lång
han war. Hans första göra war at
leta rätt på bakelsen, och glad at
hafwa fått rätt på den, började han
redan mumsa så liggande han war.
Månen, som fick se huru glupsk han
war, gjorde narr af honom, hwaraf
han blef så ond, at han wardt storm
owettig och förbannade sig på, at hwem
helst som såge på månen en dylik dag,
skulle förlora sin manbarhet.
Indianerne säga at den dagen är den fjerde
efter nymånen i Augusti, och derföre
gå de aldrig ut den dagen, ej heller
wåga de se i wattnet, af frugtan at
der träffa Månens physionomi.
QUERQUETALANÆ, nymfer som
wakade öfwer ekskogar. Se DRYADER.
QUESSONO, en afgud hos folket i
konungariket Benguela i Afrika: de
göra at honom libationer af palmwin
blandadt med getblod.
QUIAJ, en allmän benämning för
pagoder ell. afgudar i Pegu, Siam o.s.w.
QUIAJ-DOES, et rygtbart tempel
på ön Munai i konungariket Arakan.
Ordet bet. templet för de bedröfwades
Gud på jorden.
QUIAJ-NIVANDEL, fältslagens Gud.
QUIAJ-PIGRAJ, templet för
solgrandens Gud på ön Munaj.
QUIAJ-PIMPOCAU, de sjukes Gud.
QUIAJ-PONVEDAJ, en föga känd
Gud, som dyrkades för fruktbarheten.
QUIAJ-PORAGRAJ, en Gud som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
