Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Q - Quiatri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dyrkas i staden Orietan i konungariket
Arakan. Paxda eller kejsarem reser
årligen dit för at inspektera denna
Gudens rygtbara pagod, och dagligen
anställa en prägtig måltid för Guden.
Wid hans högtid sätta flera narrar
lifwet til, likasom i Japan o. Indostan.
QUIATRI, en af Brahmas twenne
gemåler.
QUICHENA (Ind. M.) Under
detta namn uppenbarade Wischnu sig
såsom en swart herde, wid hans 9:de
incarnation. Se WISCHNU.
QUIES, Hwilan, war en Gudinna
som wäl hade sitt tempel wid Porta
Esquilina på gatan Lavicana i Rom,
der hwar och en hade frihet at anropa
henne om hwila; men hon fick ej
offentligt offer, emedan Romerska folket
ansåg för en skam at sitta stilla och
ej wara i härnad.
QUIETALIS, ett af Plutos tilnamn.
QUIETORIUM, hwiloställe, urnan
hwari askan efter de döde förwarades.
QUILLA, Månens namn hos
Peruvianerne. Hos dem igenfinnas samma
widskepliga begrepp om denna
himlakropp, som hos Greker och Romare.
Månen war sjuk, när den började at
förmörkas: war förmörkelsen full, war
han sjuk eller låg i själtåget, och de
frugtade då at den i fallet skulle krossa
alla menniskor.
QUIMBRAKA (Afr. M.) en
religiös dans hos inbyggarne i Congo,
och deras förnämsta gudstjenst. De
tro at Mokisso ingår i någon af de
närwarandes kropp, och ingifwer
honom swar på de frågor som göras om
det förflutna och framtiden.
QUINDECEMVIRER woro 15
ansedde män, som tilsattes för at
rådfråga de Sibyllinske, böckerna. Men
som dessa böcker, hwilka troddes
innefatta Romerska folkets öden, upbrunno
år 670, tillika med Capitolium der
de förwarades, skickades sändebud åt
alla håll för at upsöka Sibyllinska
orakel, och Q. författade andra böcker,
dem Augustus lät nedlägga under
fotställningen til Apollo Palatini bildstod.
I Tarquinii Superbi tid woro desse
Q. endast 2, men ökades til 10, och
slutligen af Sulla til 15. De tilsattes
på samma sätt som Pontifices. De
ägde ock at bestyra om Ludi
Seculares och Apollinares. Antalet ökades
af Augustus til 40. Detta prestembete
afskaffades af kejsar Theodosius, som
år 389 e. Chr. befallte Stilicon at
upbränna de Sibyllinska böckerna. Desse
presters döttrar woro befriade från at
blifwa Vestaler. De woro tillika
Apollos prester, hwarföre de äfwen hade
i sina hus en trefot (cortina) helgad
åt honom. Då man på medaljer ser
en delfin förenad med en trefot,
utmärker det Quindecimvirernes embete,
som, för at öfwer hela staden förkunna
deras högtidliga offer, buro på en stång
en delfin, som war helgad åt Apollo.
QVINNANS SKAPELSE. Simonides
meddelar följande begrepp derom. I
begynnelsen skapade Gud qwinnornas
själar i et tilstånd afskildt från deras
kropp, och framkallade dem ur olika
ämnen. Några danade Han af sådana
beståndsdelar som höra til
sammansättningen af et swin. En qwinna af
denna ordning är snuskig i sitt hus,
glupsk wid sitt bord, osnygg i sin drägt
och sin person, och huset hon bebor
liknar en swinstia. – Andra sorten
qwinnosjälar framkallade Han ur
sådana grundämnen som tjena at dana
en räf. En så beskaffad qwinna är
qwick och har urskillning; hon känner
både godt o. ondt, och ingenting
undfaller hennes skarpsinnighet. I denna
klass äro några dygdiga, andra
lastbara. – Tredje slaget togs af sådana
partiklar som utgöra hunden, och dessa
qwinnor äro de som wi wanligen kalla
grälmakerskor, d.w.s. at de likna djuren
hwaraf de äro tagna, hwilka skälla
ouphörligt, morra emot dem som
nalkas, och lefwa i et beständigt käbbel.
– Det fjerde togs af jorden. Denna
är lifsprincipen hos de lata, som lefwa
i okunnighet och owerksamhet, som
hela wintern icke lemna deras hem,
och ilfänas blott at komma til bordet.
– Femte slaget togs af hafwet. Detta
frambringar dessa ojemna wätskor, som
stundom gå öfwer ifrån den rysligaste
storm til det djupaste lugn, och ifrån
den mulnaste wäderlek til det
wackraste solsken. En obekant, som finge se
en sådan qwinna när hon är i sitt
goda lynne, skulle anse henne wara ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
