Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
376
henne upbyggdes tempel; man upförde altaren ej
allenast i Rom, utan äfwen i andra städer af Riket,
såsom Nicæa, Ephesus, Alabandæ, Melassus och Polas.
Flera sådana funnos i Rom, der denna Gudinnas dyrkan
war lika rygtbar som någon annans. Hon afmålades
wanligen mycket lik Minerva, sittande på en klippa,
med troféer wid fötterna, hjelm på hufwudet och en
lans i handen, stundom en liten Segerbild. På en af
Galbas medaljer föreställes det segersamma Rom genom
en stående Amazon; högra foten hwilar på en glob, i
wenstra handen håller hon en spira, och en lagerqwist
i den högra. Det lyckliga Rom är på en af Nervas
medaljer wäpnadt ifrån hufwud til fot; i högra handen
hålles en lagerqwist, och et styre i den wenstra.
Gudinnan Roms figurer åtföljas temligen ofta af andra
typer. Sådan war historien om Rhea Sylvia, Romuli och
Remi födelse, deras utsättande på Tiberflodens strand,
herden Faustulus som upfostrade dem, warginnan som gaf
dem di, och grottan der hon upammade dem. – Rom
föreställes stundom, men sällan, tornkrönt såsom
Cybele. Så ser man henne på medaljer öfwer familjerna
Calpurnia och Caninia, samt på de Asiatiska och
Grekiska städernas. Wid Roms fötter ligga ömsom får
och en get; ömsom sitter hon på en hög af wapen, et
byte af besegrade folkslag. En gammal målning i
palatset Barberini, föreställer Rom sittande på en
thron, med fjäderprydd hjelm på hufwudet; på hwardera
axeln står en liten wingad Genius. I högra handen
håller hon en spira, i den wenstra en Segergudinna med
Romerska standaret och bokstäfwerne S.P.Q.R. På båda
sidor om thronen ses en naken man, sittande på en swan
ell. gås, förmodligen til åminnelse af de gäss som
räddade Capitolium. En aflång sköld står wid sidan.
Twenne medaljer öfwer Aurelia och Cornelia föreställa
Rom med en hjelm liknande Phrygiska mössan. Vespasiani
medaljer wisa Rom med hjelm på hufwudet, liggande på
sju berg; hon håller en spira i handen, och wid
fötterna ligger Tibern under bild af en gubbe. – På
Maxentii medaljer ses der ewiga Rom sittande på
krigiska emblemet, wäpnad med en hjelm, och i ena
handen en spira; i den andra håller hon en glob, den
hon bjuder åt den lagerkrönte kejsaren, med omskrift:
Conservatori urbis æternæ. – På en antik graverad sten
i National-Kabinettet, föreställes Roms Genius under
bild af en yngling sittande i Curuliska stolen, som
står framför Krigsgudens altare. Han håller i ena
handen et ymnighetshorn fullt med alla slags
dyrbarheter och rikdomar, och i den andra en
Segerbild, den han tyckes bjuda åt Mars, såsom
grundläggaren til Roms lycka, med inskrift: Marti
victori. – Det heliga Rom föreställes stående, med
hjelm och pansar, samt guldbroderad purpurkjortel. I
högra handen ses en lans som slutar sig i form af et
kors, med bokstafwen P midtuti. Twå korslagda nycklar,
med en tiar öfwer, ses midtpå skölden mot hwilken
figuren stöder sig; lansen i högra handen hwilar på
hufwudet af en drake, som ligger nedfälld wid dess
fötter.
ROMA, en Trojanska, som kom från Italien med Æneas,
och gifte sig med Latinus, med hwilken hon hade, twå
barn, Romulus och Remus, hwilka upbyggde staden Rom.
ROMANA, et Junos tilnamn.
ROMANUS, son af Ulysses o. Circe.
ROME, styrkan och mannamodet personifierade. Erinna
ifrån Lesbos kallar henne Martis dotter, den
krigsskickligaste drottningen, drottningen med det
gyldene bältet, och som bor i Olympen. Mæra, ell.
Parcen, gaf henne magt at efter behag styra jord och
haf. Hon ensam frambringar tappra krigare, och gör at
man kan inberga grödan på marken.
ROMEA, fester til Gudinnan Roms ära.
ROMERSKA LEKARNE, som afwen kallades Ludi Magni ell.
Circenses, firades til ära för Jupiter, Juno och
Minerva. De stiftades af Tarquinius Priscus och warade
i fyra dagar, ifrån den 4 Sept., i Ciceros tid. De
firades sedermera i 8 dagar, och woro stundom sceniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
