Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
henne upbyggdes tempel; man upförde
altaren ej allenast i Rom, utan
äfwen i andra städer af Riket, såsom
Nicæa, Ephesus, Alabandæ, Melassus
och Polas. Flera sådana funnos i
Rom, der denna Gudinnas dyrkan war
lika rygtbar som någon annans. Hon
afmålades wanligen mycket lik
Minerva, sittande på en klippa, med
troféer wid fötterna, hjelm på hufwudet
och en lans i handen, stundom en
liten Segerbild. På en af Galbas
medaljer föreställes det segersamma Rom
genom en stående Amazon; högra
foten hwilar på en glob, i wenstra
handen håller hon en spira, och en
lagerqwist i den högra. Det lyckliga Rom
är på en af Nervas medaljer wäpnadt
ifrån hufwud til fot; i högra handen
hålles en lagerqwist, och et styre i den
wenstra. Gudinnan Roms figurer
åtföljas temligen ofta af andra typer.
Sådan war historien om Rhea
Sylvia, Romuli och Remi födelse, deras
utsättande på Tiberflodens strand,
herden Faustulus som upfostrade dem,
warginnan som gaf dem di, och
grottan der hon upammade dem. – Rom
föreställes stundom, men sällan,
tornkrönt såsom Cybele. Så ser man
henne på medaljer öfwer familjerna
Calpurnia och Caninia, samt på de
Asiatiska och Grekiska städernas. Wid
Roms fötter ligga ömsom får och en
get; ömsom sitter hon på en hög af
wapen, et byte af besegrade folkslag.
En gammal målning i palatset
Barberini, föreställer Rom sittande på en
thron, med fjäderprydd hjelm på
hufwudet; på hwardera axeln står en
liten wingad Genius. I högra
handen håller hon en spira, i den
wenstra en Segergudinna med Romerska
standaret och bokstäfwerne S.P.Q.R.
På båda sidor om thronen ses en
naken man, sittande på en swan ell. gås,
förmodligen til åminnelse af de gäss
som räddade Capitolium. En aflång
sköld står wid sidan. Twenne
medaljer öfwer Aurelia och Cornelia
föreställa Rom med en hjelm liknande
Phrygiska mössan. Vespasiani
medaljer wisa Rom med hjelm på
hufwudet, liggande på sju berg; hon håller
en spira i handen, och wid fötterna
ligger Tibern under bild af en gubbe. –
På Maxentii medaljer ses der ewiga
Rom sittande på krigiska emblemet,
wäpnad med en hjelm, och i ena
handen en spira; i den andra håller hon
en glob, den hon bjuder åt den
lagerkrönte kejsaren, med omskrift:
Conservatori urbis æternæ. – På en
antik graverad sten i
National-Kabinettet, föreställes Roms Genius under
bild af en yngling sittande i
Curuliska stolen, som står framför
Krigsgudens altare. Han håller i ena
handen et ymnighetshorn fullt med alla
slags dyrbarheter och rikdomar, och
i den andra en Segerbild, den han
tyckes bjuda åt Mars, såsom
grundläggaren til Roms lycka, med inskrift:
Marti victori. – Det heliga Rom
föreställes stående, med hjelm och
pansar, samt guldbroderad purpurkjortel.
I högra handen ses en lans som
slutar sig i form af et kors, med
bokstafwen P midtuti. Twå korslagda
nycklar, med en tiar öfwer, ses
midtpå skölden mot hwilken figuren stöder
sig; lansen i högra handen hwilar på
hufwudet af en drake, som ligger
nedfälld wid dess fötter.
ROMA, en Trojanska, som kom från
Italien med Æneas, och gifte sig med
Latinus, med hwilken hon hade, twå
barn, Romulus och Remus, hwilka
upbyggde staden Rom.
ROMANA, et Junos tilnamn.
ROMANUS, son af Ulysses o. Circe.
ROME, styrkan och mannamodet
personifierade. Erinna ifrån Lesbos
kallar henne Martis dotter, den
krigsskickligaste drottningen, drottningen
med det gyldene bältet, och som bor
i Olympen. Mæra, ell. Parcen, gaf
henne magt at efter behag styra jord
och haf. Hon ensam frambringar
tappra krigare, och gör at man kan
inberga grödan på marken.
ROMEA, fester til Gudinnan Roms
ära.
ROMERSKA LEKARNE, som äfwen
kallades Ludi Magni ell. Circenses,
firades til ära för Jupiter, Juno och
Minerva. De stiftades af Tarquinius
Priscus och warade i fyra dagar, ifrån
den 4 Sept., i Ciceros tid. De
firades sedermera i 8 dagar, och woro
stundom sceniska.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
