- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
381

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rygtet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans försigtighetsmått at dölja sig,
fingo likwäl hans bröder Wischnu och
R., samt de 30 millioner Gudar, weta
af hans illbragd. De blefwo deröfwer
så upbragte at de gemensamt beslöto
at afhugga det ena af hans fem
hufwuden, til straff för hans obändiga
kättja, och R. fick sig updraget at
werkställa deras beslut. Han började
genast med at öfwerallt söka rätt på
sin broder Brahma, och då han
slutligen fann honom, afskar han honom
hufwudet med sina långa och hwassa
naglar. Men Brahma stadnade icke
wid detta försoningsoffer, utan
öfwergaf den kropp med hwilken
blodskammen war föröfwad; och denna kropp
blef sedan stamfader för mörkret och
dimmorna.

RYGTET (Sinneb. l.) Jupiters
budbärerska. Athenarne hade åt henne
upbyggt et tempel, och ärade henne
med en ordentlig dyrkan. Furius
Camillus hos Romarne lät äfwen åt
henne upbygga et tempel. Skalderne
afmåla henne såsom en ofantlig
gudinna, med 100 munnar och 100 öron,
samt långa wingar, inunder försedda
med ögon. Virgilius diktar at hon
war dotter af Jorden, som födde henne
för at utsprida Gudarnes brott och
bofstreck, i hämnd deröfwer at hennes
barn, Jättarne, blifwit af dem
utrotade. En gammal medalj öfwer
Trajanus, föreställer R. under bild af
Mercurius, som i högra handen håller
en caducé, och med den wenstra fattar
i betslet på Pegasus som stegrar sig.
Nutidens artister hafwa målat det
med nedsläppt robe, wingar på ryggen
och en trumpet i handen. Rubens och
Le Brun hafwa gifwit det en dubbel
trumpet, emedan det utsprider både
lögn och sanning. Gruppen af
Coysevox, som ses i Tuileries, föreställer
R. rida på en flygande häst och blåsa
i en trumpet. R. talar både om
konster och wetenskaper, samt om segrar
och lysande bragder. Det är för at
uttrycka denna tanke, som man ofta
ser det sittande på sköldar, med en
trumpet i handen, och stödande sig på
en antik buffe. Äfwen kan man ifrån
dess draperi låta falla de mest
wälluktande blomster. – Wid en
pantomimballet, som dansades inför
Ludvik XIII, war det löjliga Rygtet, ell.
det som utsprider menighetens
nyheter, förestäldt af en gammal kärng,
som red på en åsna och blåste i en
trätrumpet, en antydning på det gamla
ordspråket: à gens de village,
trompettes de bois
.

RÅDGIFVARE, RÅDSLAG (Sinneb.
lär.) personifieras genom en
wördnadswärd gubbe, klädd i en violett drägt,
allwarsamhetens symboliska färg. Den
bok han håller i handen och på
hwilken en ugla står, är hieroglyf af et
genomträngande förstånd, som endast
kan winnas genom studier. I andra
handen håller han en spegel
omslingrad af en orm.

RÅTTAN (Egypt. M.) Romarne
drogo förebud eller spådom af dessa
djurs åsyn. Plinius säger, at i hans
tid hade mötet af en hwit råtta en
god betydelse. De i Lanuvium
råttätne sköldarne förebådade en olycka;
och kriget emot Marserne, som
kort deretter utbröt, gaf en ny credit åt
denna widskepelse. Hos Egyptierne
war R. en symbol af förstöring, och
ansågs tillika såsom en symbol af
omdöme, emedan hon af flera brödsorter
alltid wäljer den bästa. På
Proserpinas slöja woro råttor mycket
konstrikt broderade. – Phrygierne wisade
dem gudomlig dyrkan. Jfr CRINIS.

RÄDDHÅGAN (Sinneb. l.) en
Grekisk o. Romersk Gudomlighet (Pavor).
Han hade et tempel i Sparta, nära
Ephorernes palats. Theseus offrade
åt R. at han ej skulle betaga hans
trupper modet; så äfwen Alexander
före slaget wid Arbela. Då Hesiodus
beskrifwer Herkulis sköld, föreställer han
Mars åtföljd af R.; och i sin
Theogoni låter han denne Gud födas af
Mars och Venus. Pausanias anför
en bildstod af R. som war uprest i
Korinth. Homerus sätter honom på
Minervas egid och på Agamemnons
sköld. I 13:de boken af Ilias,
förliknar han Idomeneos och hans
wapenbroder Märionäs wid Guden Mars
som kommer med sin älskade son R.
(Förödelsen? Wallenb.) I 15:de
Sången är Mars förbittrad öfwer sin son
Askalaphi död, och befaller R. och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0387.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free