Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rädslan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382
Flykten at spänna hästarne för. Æschylus låter sina
sju höfdingar framför Thebæ swärja wid R., wid Guden
Mars och dess syster Bellona. Slutligen dyrkade Rom R.
tillika med Blekheten, alltsedan Tullus Hostilii löfte
i et fältslag emot Albanerne. Gamla medaljer
föreställde R. med upstående hår, et häpet ansigte,
widöppen mun, och en blick som utmärker skremsel.
RÄDSLAN (Sinneb. l.) föreställes under emblem af en
ung, blek och oerfaren man; knäna darra under honom:
han har wingar på fötterma, och en hare til attribut.
Otto Venius har utmärkt henne genom et barn som
knäpper ihop händerna och bär på hufwudet en hare,
symbol af räddhågan. Dofhjorten är äfwen ansedd såsom
en symbol af swaghet och rädsla.
RÄFVEN IFRÅN TEUMESSOS gjorde mycken skada i trakten
omkring Thebæ; och Thebanerne måste, i följd af en
ryslig widskepelse, hwar månad åt honom utsätta et
barn, i hopp at derigenom befria de andra från
odjurets raseri. Denna räf hade blifwit skickad af
Bacchus, til straff derföre at Thebanerne föraktat
hans Gudom. Cephalus lånade Amphitryon sin rygtbara
hund Lælaps, för at jaga räfwen; och i samma ögonblick
hunden skulle knipa honom, forwandlades begge i sten.
– Räfwen är en symbol af list och sina ränker.
RÄJJÄNNES, se RIIJJÄNNES.
RÄKENKONST, se ARITHMETIK.
RÄTTSINNIGHETEN (Sinneb. l.) Den symboliska figuren är
mycket allwarsam och har handen hwilande på bröstet.
Hon är sittande och håller i handen en lineal omlindad
med et band, hwarpå läses: “Gör icke emot andra hwad
du ej will hafwa gjordt emot dig sjelf.”
RÄTTVISAN 1. – (Sinneb. l.) en allegorisk gudomlighet,
dotter af Jupiter, i hwars Conseil hon war ledamot,
och af Themis. Egyptierne föreställde hennes
bildstoder utan hufwud, en symbol som betecknade at
domare böra skilja sig wid sina egna känslor, för at
följa lagens föreskrift. Hennes wanliga attributer äro
ågen o. swärdet, eller en knippa med bilor omgifwen af
spön, werkställande magten; symbol hos Romarne.
Euripides gifwer henne en klubba; andre et öga i
handen. En hand i ändan as en spira är äfwen
Rättwisans attribut. Någon gång har hon en bindel
öfwer ögonen, för at utmärka den stränga oweld som
höfwes en domare (se THEMIS). Aulus Gellius säger at
hon föreställdes med en bedröflig och sträng upsyn,
och stolta blickar. Augutus lät i Rom upföra et tempel
åt henne. Hesiodus säger at Rättwisan, Jupiters
dotter, är fästad wid hans thron i himmelen, och
anropar hans hämnd så ofta man sårar lagar och
billihet. På Antonini och Adriani medaljer är hon
föreställd sittande, med mått wid sidorna, en spira i
ena handen, och en skål (patera) i den andra, för at
utmärka at hon är en Gudomlig inrättning. Det är äfwen
för at wisa hennes Gudomliga ursprung, som Le Brun
föreställt henne med en stjerna öfwer hufwudet. Alciat
föreställer henne under bild af en wacker jungfru, med
goldene krona och en hwit tunica, hwaröfwer är kastadt
et stort purpur-draperi. Hennes blick är ljuf, och
hållningen sedesam. På bröstet bär hon et dyrbart
smycke, symbol af dess höga wärde; och den wenstra
foten hwilar på en qvadersten. Rafael har i Vaticanen
målat henne under bild af en wördnadswärd qwinna
upburen af skyar. Hufwudet är prydt med en dyrbar
perlkrona. Hon ser nedåt jorden, och tyckes tilsäga de
dödlige at lyda hennes lagar. I ena handen håller hon
et swärd, och en wåg i den andra. Manteln är grön och
roben violett. På sidorna stå 4 barn, hwaraf twå bära
cartoner Ofwanföre läses: Jus suum cuigue tribuens,
hon gifwer en hwar hwad honom tilkommer. Til dessa
attributet har Gravelot lagt en sol på bröstet, symbol
af et obefläckadt samwete, Lagboken och Justiniani
Institutioner, samt en thron och en konglig bindel,
hwilka beteckna den andel hon äger i högsta magten.
När de gamle föreställde i öfra ändan af deras spiror
eller stafwar en stork, och nedanföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>