Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rädslan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Flykten at spänna hästarne för.
Æschylus låter sina sju höfdingar
framför Thebæ swärja wid R., wid
Guden Mars och dess syster Bellona.
Slutligen dyrkade Rom R. tillika med
Blekheten, alltsedan Tullus Hostilii
löfte i et fältslag emot Albanerne.
Gamla medaljer föreställde R. med
upstående hår, et häpet ansigte,
widöppen mun, och en blick som
utmärker skrämsel.
RÄDSLAN (Sinneb. l.) föreställes
under emblem af en ung, blek och
oerfaren man; knäna darra under
honom: han har wingar på fötterma, och
en hare til attribut. Otto Venius
har utmärkt henne genom et barn
som knäpper ihop händerna och bär
på hufwudet en hare, symbol af
räddhågan. Dofhjorten är äfwen ansedd
såsom en symbol af swaghet och rädsla.
RÄFVEN IFRÅN TEUMESSOS
gjorde mycken skada i trakten omkring
Thebæ; och Thebanerne måste, i följd
af en ryslig widskepelse, hwar månad
åt honom utsätta et barn, i hopp at
derigenom befria de andra från
odjurets raseri. Denna räf hade blifwit
skickad af Bacchus, til straff derföre
at Thebanerne föraktat hans Gudom.
Cephalus lånade Amphitryon sin
rygtbara hund Lælaps, för at jaga räfwen;
och i samma ögonblick hunden skulle
knipa honom, forwandlades begge i
sten. – Räfwen är en symbol af list
och sina ränker.
RÄJJÄNNES, se RIIJJÄNNES.
RÄKENKONST, se ARITHMETIK.
RÄTTSINNIGHETEN (Sinneb. l.)
Den symboliska figuren är mycket
allwarsam och har handen hwilande på
bröstet. Hon är sittande och håller
i handen en lineal omlindad med et
band, hwarpå läses: “Gör icke emot
andra hwad du ej will hafwa gjordt
emot dig sjelf.”
1. RÄTTVISAN (Sinneb. l.) en
allegorisk gudomlighet, dotter af
Jupiter, i hwars Conseil hon war
ledamot, och af Themis. Egyptierne
föreställde hennes bildstoder utan hufwud,
en symbol som betecknade at domare
böra skilja sig wid sina egna känslor,
för at följa lagens föreskrift. Hennes
wanliga attributer äro wågen o.
swärdet, eller en knippa med bilor
omgifwen af spön, werkställande magtens
symbol hos Romarne. Euripides
gifwer henne en klubba; andre et öga i
handen. En hand i ändan af en spira
är äfwen Rättwisans attribut.
Någon gång har hon en bindel öfwer
ögonen, för at utmärka den stränga
oweld som höfwes en domare (se
THEMIS). Aulus Gellius säger at hon
föreställdes med en bedröflig och sträng
upsyn, och stolta blickar. Augutus
lät i Rom upföra et tempel åt henne.
Hesiodus säger at Rättwisan,
Jupiters dotter, är fästad wid hans thron
i himmelen, och anropar hans hämnd
så ofta man sårar lagar och billighet.
På Antonini och Adriani medaljer är
hon föreställd sittande, med mått wid
sidorna, en spira i ena handen, och
en skål (patera) i den andra, för at
utmärka at hon är en Gudomlig
inrättning. Det är äfwen för at wisa
hennes Gudomliga ursprung, som Le
Brun föreställt henne med en stjerna
öfwer hufwudet. Alciat föreställer
henne under bild af en wacker
jungfru, med gyldene krona och en hwit
tunica, hwaröfwer är kastadt et stort
purpur-draperi. Hennes blick är ljuf,
och hållningen sedesam. På bröstet
bär hon et dyrbart smycke, symbol af
dess höga wärde; och den wenstra
foten hwilar på en qvadersten. Rafael
har i Vaticanen målat henne under
bild af en wördnadswärd qwinna
upburen af skyar. Hufwudet är prydt
med en dyrbar perlkrona. Hon ser
nedåt jorden, och tyckes tilsäga de
dödlige at lyda hennes lagar. I ena
handen håller hon et swärd, och en
wåg i den andra. Manteln är grön
och roben violett. På sidorna stå 4
barn, hwaraf twå bära cartoner.
Ofwanföre läses: Jus suum cuigue
tribuens, hon gifwer en hwar hwad
honom tilkommer. Til dessa attributer
har Gravelot lagt en sol på bröstet,
symbol af et obefläckadt samwete,
Lagboken och Justiniani Institutioner,
samt en thron och en konglig bindel,
hwilka beteckna den andel hon äger i
högsta magten. När de gamle
föreställde i öfra ändan af deras spiror
eller stafwar en stork, och nedanföre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>