- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
396

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sangar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

res; men andakten stegras när han
kommer i det templet som är helgadt
åt Tensio-Dai-Sin, det förnämsta af
alla och hufwudföremålet för
wallfarten. Sedan han warit tilräckligt
andäktig, far han af presten et slags
bewis öfwer sin wallfart, som kallas
Ofarai, hwarefter han begifwer sig
hem. Hemkommen utmärker han sig
genom en liten hwit syrtut utan
ärmar, den han tager utanpå kläderna,
och hwarpå hans namn är broderadt
både bak och fram. Förnäme herrar
som icke wilja blottställa sig för en
lång resas beswärligheter, lega någon
som gör wallfarten i deras ställe.
Kejsaren skickar årligen en högtidlig
ambassad til det förnämsta templet i Isje;
och slipper så sjelf allt beswär.

SANGAR, en flod i Phrygien, fader
til Sangarida. Han war sjelf en son
af Oceanus o. Tethys, enl. Hyginus.

SANGARICUS, et tilnamn för
Ormkarlen.

SANGARIDA, en nymf som älskades
af Atys, kom honom at glömma sina
förbindelser til Cybele, och war
orsaken til hans död. Pausanias gör
S. til Atys’ moder, och berättar om
henne följande fabel. Denna nymf
hade sett det första mandelträd på
jorden, plockade mandlar deraf och lade
i barmen. De förswunno genast och
S. blef hafwande. Hon nedkom med
en son, som utsattes i skogen,
upammades af en get, o. fick namnet Atys.

SANGARIUS PUER, Ganymedes,
så kallad efter Phrygien, der floden
Sangar har sin källa.

SANGARRA-NARAINEM, et namn
hwarunder Indianerne i några
tempel, dyrka Schiva o. Wischnu förenade,
til åminnelse af dessa båda sekters
återförening: också föreställes denna
gudamagt hälften hwit och hälften blå;
dess namn betyder de twenne förenade.

SANGUINISKA TEMPERAMENTET
(Sinneb. l.) föreställes genom en ung
man med ljuft hår, fylligt ansigte,
gladlynt, samt skär o. frisk hy.
Musik-insirumenter och notor, masker och
andra nöjets attributer, utmärka hans
smak för glada tidsfördrif, och lutan
som han håller i handen fulländar
teckningen. Bacchi skänker och Veneris’
smekande dufwor uttrycka at en man
med detta temperament är en nitisk
dyrkare af dessa båda gudamagter.

SANGUS, se SANCTUS.

SANHEDRIN, Stora Rådet eller
förnämsta domstolen hos Hebréerne.
Den bestod as 71 Äldste, af hwilka en
war Ordförande, och som Judarne ännu
kalla Hannasikon, Fursten. Utom
denna Ordförande, war det et slags
Vicepresident, som kallades
Consistorii-fader. Alle de öfrige kallades blott
Äldste och Råd. De suto alle i en
halfcirkel, med Ordföranden midtuti
och Vicespresidenten til höger. Någre
tala om en tredje Äldste, som endast
kallades Hachan, eller Wis, hwilken
satt til wenster om Ordföranden, så
at denne och vicepresidenten woro at
anse såsom Ordförandens Assessorer. –
Denna ordning wid sessionerne i S.
är ännu bibehållen i Judarnes
synagogor. S. kunde hållas blott i
Jerusalem, på et ställe som kallades
Lishcath-Hagazith (sten-conclaven),
som stötte til templet och utgjorde til och
med en del deraf. Der afdömdes i
sista instantien alla wigtiga mål och
allt hwad som angick religionen. S:s
myndighet war så stor, at den kunde
enligt Judarnes språk, göra fuch la
tora (en häck åt lagen), emedan den
ägde magt at tolka den. De som
wägrade at underkasta sig dess beslut,
ansågos såsom uproriske och bannlyste.
Det är i detta afseende som en
Rabbin kallar S. den muntliga lagens
grundwal, och den sanna lärans pelare.

SANI (Ind. M.) Saturnus, den
skadligaste af alla planeter. Den
ligger 800.000 mil under Jupiter, och
lördagen är åt honom helgad. Han
är den Gud som straffar menniskorna
här i lifwet, och nalkas dem aldrig
utan at göra dem skada. Indianerne
frukta honom mycket och ställa sina
böner til honom. De måla honom
blå, med fyra armar, ridande på en
korp och omgifwen af twå ödlor, som
formera en cirkel omkring honom.

SANIASSIS, Indianske munkar som
stå i mycket anseende. En S. är
antingen Brahma ell. Chuter. Han
upoffrar sig helt och hållet åt Gudomen.
Hans löften äro at wara fattig, kysk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free