Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Själavandringen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
436
på wisst sätt dess dygder och laster. Denna orimliga
tro gaf anledning til dem plägseden hos dessa indiska
wildar, at då de hos sig mottogo främlingar som woro
utmärkte för wishet och talanger, läto de döda dem, i
den öfwertygelse, at alla deras dygder skulle stadna
qwar på det stället der de blifwit ihjelslagne.
(Siam. M.) I Siamesernes religion är S. en
hufwudartikel. Enligt Talapoinernes förklaring, finnes
ingen dygdig gerning som icke belönas i himmelen, ej
heller något brott som icke straffas i helwetet. En
menniska som dör på jorden, börjar et nytt lif i
himmelen, för at der njuta den sällhet goda werk och
gerningar förtjena; men då belöningens tid är förbi,
dör han i himmelen, för at återfödas i helwetet, om
någon swår synd ligger honom til last; är han skyldig
blott til et obetydligt fest, återgår han til werlden
under skapnad af något djur; och sedan han i detta
tilstand tilfredsställt den ewiga rättwisan, blir han
åter menniska. Menniskosjälarne som återfödas i
werlden, utgå antingen ifrån himmelen ell. helwetet,
ell. ock ifrån djurs kroppar. De första medföra några
fördelar som utmärka dem, såsom dygd, helsa, skönhet,
förstånd ell. rikedomar: de uplifwa furstars kroppar,
ell. mäns af en utomordentlig förtjenst: derifrån
härleder sig Siamesernes wördnad för personer af hög
wärdighet eller af hög börd; de anse dem bestämde för
religionens tjenst, eller för det helighets-tilstånd
de redan börjat förtjena genom sina
barmhertighetswerk. De hwilkas själar gå utur
djurkroppar, äro mindre fullkomlige, likwäl mer än de
som komma ifrån helwetet. De siste anses såsom
missdådare, hwilkas brott göra dem förtjente af alla
slags olyckor.
(Jap. M.) Japanerne af Budsdos eller Xakas sekt, tro
at de ondes själar, efter at hafwa försonat sina brott
i helwetet, under en wiss tid åter komma til jorden,
och flytta i åtskilliga djurs kroppar, hwilkas
böjelser hafwa någon likhet med de laster för hwilka
de woro fallne den tiden de bebodde menniskokroppar.
Någon tid derester flytta de in i något ädlare djur,
och komma småningom at för andra gången bebo
menniskokroppar. I följd af denna öfwertygelse
sysslosätta sig munkarne i Campsana isynn. med at
upföda alla slags djur, som wistas i en lund nära
klostret. Folket på Corea, munkarne i Siam och
wildarne omkring Mississipi hafwa samma lära.
(Afr. M.) Läran om själarnes flyttning är så wäl rotad
hos Issini-Negrerne, at som de icke förwänta sig
någonting werkligt och beständigt, hwarken i denna
ell. den andra werlden, inskränka de alla sina begär
endast för at få så mycket möjligt är njuta af magt,
rikedom och nöjen. De tro at werlden är ewig, och
själen odödlig; at efter döden flyttar själen til en
annan trakt, som skall ligga i jordens medelpunkt, för
at der få en ny kropp i en qwinnas lif; at själarne i
den trakten på samma sätt flytta öfwer til wår werld,
så at det är et beständigt utbyte af själar båda
werldarne emellan. – Negrerne i det inre af Guinea
tro, at deras föräldrars själ flyttar in i ödlor, som
äro mycket allmänna i det landet. När de se dessa djur
omkring sina boningar, säga de at det är deras
slägtingar som komma at göra folgar, d.ä. roa sig och
dansa med dem, och de skulle göra sig mycket samwete
öfwer at döda et sådant djur. Folket wid Guldkusten
tro, at efter döden flytta själarne in i dessa djurs
kroppar, och öfwerföras til de hwites land.
(Amer. M.) Chipiujanerne en wild folkstam i Norra
Amerika, hafwa också något begrepp om S. Om
händelsewis något barn födes med tänder, inbilla de
sig genast at det liknar någon af deras landsmän som
lefwat mycket länge, och som pånytt födes med dessa
owanliga tecken af sin fördna tilwarelse.
SJÄLEN (Sinneb. l.). Dess allmänt antagna afbild är
Fjäriln. Forntidens konstnärer gåfwo Plato et hufwud
med fjärilwingar, emedan han är den förste grekiske
filosof som skrifwit om själens odödlighet. En antik
fluss i Stoschs kabinet föreställer en filosofs begrun-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
