Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sjöar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dande öfwer detta ämne, genom en
fjäril som sitter på en dödskalle
framför en filosof som är försänkt i djupa
betragtelser. Själens rening genom
eld är på en liten graf-urna i Villa
Mattei föreställd genom Kärleken, som
håller i handen en fjäril, den han
närmar til en brinnande fackla. En
fjäril som flyger i munnen på en
komisk masque, tyckes antyda at den
lefwer. Stundom håller Cupido en
fjäril i wingarne, den han
sönderrifwer, en symbol af de plågor en själ
lider, der kärleken herrskar.
SJÖAR. Gallerne hade en helig
wördnad för sjöar, denn de ansågo
antingen såsom lika många Gudomligheter,
eller åtminstone såsom deras
bonings-ort; de gåfwo äfwen dessa sjöar namn
af några enskilta Gudar. Den
rygtbaraste är den wid Toulouse, dit de
kastade, antingen i mynt, stänger ell.
tackor, det guld och silfwer som de
tagit ifrån fienden. I Gevaudan,
wid foten af et berg, låg äfwen en
stor sjö som war helgad åt Månen,
der man årligen samlades ifrån
kringliggande trakter, för at dit kasta de
offer man frambar åt Gudinnan.
Strabo omtalar en annan ganska
namnkunnig sjö i Gallien, som kallades
de twå korparnes sjö, emedan der
wistades twå korpar, om hwilka man
hade tusen löjliga berättelser. Det
sanna är likwäl, at så ofta någon
twist upstod, begåfwo båda parterne
sig dit, och kastade hwar sin kaka åt
korparne; den som blef upäten, gaf
winsten åt sin ägare.
SJÖFARTEN. Skalderne tilskrifwa
Neptunus upfinningen deraf,
äfwensom Osiris, Bacchus, Herkules, Jason
och Janus.
(Sinneb. l.) De gamle hafwa
föreställt den under emblem af Isis, som
håller i båda händer et upblåst segel;
sådan ser man henne, isynn. med en
fyrbåk på Alexandrias medaljer.
Delfinen war förebud til en lycklig
sjöfart; också hade skeppen delfiner til
symbol. De nyare utmärka S.
genom en qwinna krönt med
akterspeglar, och hwars kläder fyllas af wädren.
Med ena handen stöder hon sig på et
styre, och håller en qvadrant i den
andra. Wid fötterna ligga sjöuret,
compassen, Neptuni treudd och de
handelsrikedomar man har at tacka
honom före; på hafwet ses skepp för
fulla segel; en fyrbåk synes längst bort
i horisonten.
SKADAN (Sinneb. l.). Hon
charakteriserras genom en ful, knarrig och
osnygg man. Han är klädd i et
dåligt rostfärgade draperi, håller i
handen en korg full med mullwadar och
råttor, och smeker en gås; i
bakgrunden af taflan ser man en wingård
ödelagd af haglet.
SKADE, Thjasses moder. Se NIORD.
SKALDA, se EDDA.
SKALDEKONSTEN (Sinneb. lär.)
Man målar henne under bild af en ung
lagerskrönt nymf, med en lyra i
handen; hon synes wara inspirerad,
ansigtet är mycket lifligt, och ögonen
wända upåt himmelen; bredwid henne
ses Homeri medaljon; på sidorna äro
atributerne af de hjeltar hon
besjunger; folk som tyckas förtjusta af
hennes gudomliga sånger, uttrycka
menniskornas beundran af denna wackra
konst. Forntids statyer föreställa henne
med en Sistrum i handen eller wid
fötterna. Stundom utmärkes hon
genom en Apollo, som i ena handen
håller sin lyra, och i den andra
lagerkransar, likasom för at utdela åt dem
han inspirerar. S., målad af Rafael
i Vaticanen, är upburen af skyar, och
sitter på en hwit marmorstol, hwars
armstöd föreställa twå theater-masker;
hon har wingar på ryggen och
lagerkrans på hufwudet: barmen är betäckt,
drägten anständig, och en wid
himmelsblå mantel går ända ned til
fötterna; i ena handen håller hon en
lyra, och i den andra flera
hjelteqwäden. Hela dess ställning utmärker
hänryckning: de twå små Genier som
åtfölja henne, hålla et band hwarpå
läses: Numine afflatur, en Gud
inspirerar henne. I de af Mariette
utgifne graverade stenar finnes en
allegorisk bild af S. Det är en Genius
som sitter på en grip; högra handen
hwilar på en lyra som står ofwanpå
en tärning eller kub. – Hos
Etruskerne synes S. hafwa warit lika länge
odlad som Musiken, och wara lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
