Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skaldekonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af Suitungs mjöd. Bauge swarade,
at det icke stod i hansmagt, emedan
Suttung wille hafwa det allena. Men
han wille följa med honom dit, och
försöka om de kunde få det. Om
sommaren utförde Bölwerk de nie
männens arbete; men då wintern kom,
begärde han sin lön af Bauge. Då
begåfwo de sig begge til Suttung.
Bauge berättar sin broder hwad han
lofwat Bölwerk; men Suttung afslog
twert deras begäran. Bölwerk talade
då til Bauge om at försöka, genom
någon list, åtkomma mjödet. Bauge
war dermed tilfreds. Bölwerk tog
derpå fram en nafware, som hette
Rate, och bad Bauge genomborra
berget, och nafwaren war skarp.
Bauge begynte at borra, och sade at det
war genomborradt. Men Bölwerk
blåste i nafwarehålet, och då
bormjölet derwid for ut emot honom,
märkte han at Bauge wille bedraga
honom. Han yrkade då at Bauge
skulle borra ända igenom. Bauge
borrade åter, och då Bölwerk nu
blåste, flög borrmjölet ut til den andra
sidan. Bölwerk förändrade sig nu i
en orms skepnad, o. kröp igenom hålet.
Bauge stack efter honom med
nafwaren, dock utan at råka honom.
Bölwerk begaf sig til Gunlöde och låg
hos henne i tre nätter. Hon tillät
honom då at dricka tre gånger af
mjödet. I den första dricken drack
han ut hela Odrärer, i den andra
Bodn, i den tredje Son, så at han
då hade allt mjödet. Derefter
förwandlade han sig til örn, och flög
bort i största hast. När Suttung såg
örnen, tog han sin örnehamn och flög
efter honom. Så snart Asarne sågo
Odin komma, satte de kar ut i
gården. Då Odin nådde Asgård, göt
han mjödet i karen. Men i sin stora
förlägenhet, då Suttung war honom
ganska nära, spillde han något deraf
i smutsen, hwilket ingen brydde sig
om, så at hwem som wille kunde taga
det. Detta kallas odugliga Skalders
lott. – Suttungs mjöd gaf Odin åt
Asarne och alla goda Skalder. Af
denna anledning kallas Skaldskap
Odins fångst, eller fynd, eller drick, ell.
Asarnes gåfwa och drick. Enligt den
lärde Fornforskaren Finn Magnusens
sinnrika förklaring, ligger för denna
Myth en physisk idé til grund. – Af
Gudarnes spott, hwarmed regn och
dagg betecknas, upkom Qwaser, den
anthropomorphiserade Winrankan. Han
dödas af Dwergarne, och hans blod
frånröfwas dem af Jättarne, som
inneslöto den i en bergshåla, d. ä. de
jordiska elementerna motsatte sig
winets mognad; men Odin – som,
enligt hwad redan är anmärkt,
symboliserar de himmelska krafterna –
genomtränger Hnitberg, det snöbetäckta,
stelnade fältet, omarmar Gunlöd:
updrifwer jordens närande safter, och
bringar derigenom Qwasers blod i
dagen. Det will säga, framkallar den
ädla drufwan, hwars poetiskt
inspirerande kraft alla folkslag beprisat.
SKALDER (Sinneb.l.) De
utmärktes genom åtskilliga emblemer.
Swanor upöfwer Homeri bild,
emellan blomsterkransar, uttrycka behaget
och ljusheten af hans sånger. Sådan
är ock meningen med lyran, som
ligger på knäna af Homeri bildstod
uprest på Helikon. Näktergalen med
sina ungar woro föreställde på Orphei
grafwård Pegasus och et
Bacchihufwud anses äfwen såsom symboler
af en Skald. En rimsnidare
utmärkes genom en syrsa eller gräshoppa.
SKALDESTYCKE. Dess särskilta
arter och sinnebilder ses under
HEROISKT SKALDESTYCKE,
HERDEQVÄDE, LYRISKT SKALDESTYCKE
och SATIREN. – Tre små Genier,
af hwilka den ena håller en trumpet,
den andra en luta, och den tredje en
flöjt, begagnas äfwen at utmärka
Hjeltedikten, Lyriska Skaldestycket och
Herdeqwädet. I stället för dessa
musikinstrumenter har man låtit dessa
Genier hålla olika slags kransar, då
Hjeltedikten warit utmärkt med en
lagerkrans, Kärleksqwädet med en af
myrten, och det Bacchiska skaldeslaget
med en krans af winref.
SKAMLÖSHETEN, se ANAIDEIA;
jfr OFÖRSKÄMDHETEN.
SKAMMEN (Sinneb. l.) föreställes
genom en qwinna inswept i sin
klädnad, och som söker undandraga sig
allas blickar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
