- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
440

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skapelsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

SKAPELSEN. Werldens skapelse af
wattnet, en lära af Thales, som war
antagen redan i Homeri tid, är
föreställd på en grafurna på Capitolium,
genom en liggande halfgud, som
håller en lång åra. Oceanens symbol,
från hwars sköte Psyche (själen),
stående på en char, upflyger i luften,
d.ä. skådar ljuset och ikläder sig en
dödlig kropp.

2. – (Rabb. M.) Talmud
berättar, at Gud, för at fördrifwa tiden
innan werldens skapelse företogs, roade
sig med at upbygga flera werldar,
hwilka Han alla genast förstörde, til
dess, efter flera försök, Han lyckades
at göra en så fullkomlig som wår.

SKARPSINNIGHETEN (Sinneb. l.)
En Sphinx är dess wanliga symbol.

SKATOPHAGOS, lortätaren: et
öknamn som Aristophanes gifwer
Æskulapius.

SKATTFRIHETEN (Sinneb. l.)
föreställes på de städers medaljer, hwilka
woro befriade ifrån skatt och tunga,
genom en häst på bete, som åter gräs
i all frihet.

SKATYRNIR (Nord. M.) se
HIMMELEN.

SKAUGUL, en af Walhalls mör;
äfwen nämnd såsom Walkyria.

SKEGGIAULD, en af Walhalls mör.

SKENBARHET, se SANNOLIKHET.

1. SKEPP. När et skepp war bygdt,
war det ifrån urminnes tider nästan
et allmänneligt bruk, at med religiösa
ceremonier helga det, och utmärka det
genom särskilta symboler. Man satte
det under beskydd af någon
Gudomlighet, hwars bild sågs i framstammen.
Andra figurer woro i bakstammen,
såsom en Chimæra, en hwalfisk o.d.
Wanligen fick det namn efter dessa
figurer. Sålunda kallades det skepp
hwarpå Aposteln Paulus for til ön
Melitæ: Castor och Pollux. Et skepp
kallades Isis, om det förde denna
Gudinnas bild; Tigern, om det pryddes
af en sådan, o.s.w. På det sättet
woro det wäl möjligt, at Tjuren som
bortröfwade Europa, och Örnen som
flög bort med Ganymedes woro bara
twenne skepp, af hwilka det ena förde
en tjur, och det andra en örn til
prydnad på akterspeqeln. – Et seglande
skepp på medaljer utmärker glädje,
lycksalighet, framgång, säkerhet. Flera
skepp wid foten af en tornkrönt figur,
beteckna en handlande sjöstad. Wid
fötterna af en wingad Segergudinna,
utmärka skepp de sjöslag hwari
fiendtliga flottor blifwit besegrade.

2. – ÆNEAS’ SKEPP,
förwandlade i nymfer. Då Æneas beslöt at
fara öfwer hafwet, lät han bygga sina
fartyg i skogen på berget Ida, som
war helgad åt Cybele; och Gudinnan
utbad sig af Jupiter den nåden, at
så snart dessa skepp hunnit fram til
Italiens strand, skulle de förwandlas
til odödliga hafsgudinnor. Då
Turnus fick se Æneas’ flotta ligga för
ankar i Tiberfloden, föresatte han sig
at upbränna henne. Redan såg man
bränder och brinnande bloss flyga
omkring; en tjock rök upstiger til
skyarna, då man får höra denna
förskräckliga röst: “Spillen ej mödan,
Ilions män, at wärja min flotta,
Eller at wäpna er arm! Ty, förrän
den helgade furun, Weten, at hafwet
skall stickas i brand! – Fort! skynden
i frihet! Skynden Gudinnor, i
wågornas rymd! Så Cybele bjuder.”
Strax med lossade tåg skiljde sig hwar
stam ifrån stranden. Lika delfinernas
flock söka de djupet med sänkta
framstammar i böljan. I Nymfers gestalt
resa de sig derur på nytt, och simma
i wågen. Dessa nya Gudinnor, som
påminte sig de faror för hwilka de
ofta warit blottställde på hafwet, räcka
alltid en hjelpsam hand åt de skepp
som äro nära at förlisa, blott det icke
är Grekiska fartyg.

3. – HELIGT. Så kallades hos
Egyptier, Greker och Romare fartyg
inwigda åt Gudarne. Sådana woro
hos Egyptierne: 1) Skeppet som de
hwart år gåfwo åt Isis; 2) det
hwarpå de i 40 dagar underhöllo oxen
Apis, innan de förde honom ifrån
Nil-dalen til Memphis i Vulcani tempel;
3) Charons båt, hwarmed liken
fördes öfwer sjön Acherusa. – Grekerne
kallade sina heliga skepp Theogider, ell.
Hieragogoi. Men ibland de heliga
fartyg man såg i Greklands åtskilliga
städer, omnämna författarne isynn. twå
heliga galerer i Athén, bestämde för
religions-ceremonier, eller at sprida

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0446.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free