Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
underrättelser i wigtiga
stats-angelägenheter. Den ena kallades Paralos,
ell. Paralianska galeren, och hade sitt
namn efter hjelten Paralus, hwilken
omtalas af Euripides, och som, i
förening med Theseus, utmärkte sig emot
Thebanerne. Besättningen kallades
Paraliener, och hade högre sold än
andra sjötrupper. När Lysander hade
slagit Athenska flottan i Hellesponten,
affärdades Paralienska galeren, med
befallning at underrätta folket om
denna bedröfliga händelse. – Det
andra fartyget, kalladt Salaminia, eller
den Salaminska galeren, efter slaget
wid Salamis, eller ock efter dess
första styrman, Nausitheus, som war född
i Salamis. Den war på denna
rygtbara galer med 30 åror som Theseus
for öfwer til Kreta, och kom segrande
tilbaka; hon kallades sådan Deliaca,
eller den Deliska, emedan hon blef
helgad at hwart år til Delos öfwerföra
Athenarnes offer, för at upfylla det
löfte Theseus gifwit Apollo Delius,
för den wunna segern på Kreta.
Pausanias forsäkrar at detta skepp war det
största han någonsin sett. Då
Alcibiades återkallades från Sicilien, för
at urskulda sig för den ogudaktighet
hwarföre man beskyllt honom,
befalltes at samma galer skulle föra honom
öfwer. Våda galererne nyttjades
äfwen at föra tilbaka afsatta generaler;
och det är i anledning häraf som
Pitholaus kallade den Parallenska
galeren Folkklubban. – Athenarne
förwarade Salaminska galeren något
öfwer tusen år, ifrån Thesei ända til
Ptolemæus Philadelphi tid. De woro
mycket noggranne at insätta nya
plankor i st.f. de gamla; hwaraf upkom
twisten emellan dem tidens filosofer,
omtalad hos Plutarchus, neml. om
detta skepp, hwaraf ingen bit af det
gamla war qwar, werkligen kunde
wara detsamma som Theseus nyttjat:
en fråga som än i dag göres om
Venetianernes heliga galer Bucentaurus.
– Utom dessa twå heliga skepp hade
Athenarne flera andra, neml.
Antigonus, Ammon, Demetrius och
Minervas. Det sista war af en särskilt art,
emedan det war ämnadt at gå på
jorden, och förwarades samwetsgrant nära
Areopagen, för at ej synas oftare än
wid Panathenæerne.
SKEPPSBROTT. Frugtan at lida
skeppsbrott förmådde ofta de gamle at
göra Gudarne högst obetänksamma
löften. De lofwade dem stora offer,
kostbara tempel o.s.w.; ingenting war
dem för dyrbart. Se ÆNEAS, AJAX,
IDOMENEUS, NAUPLIUS, ULYSSES.
SKEPPS- ell. BOGSPRÖTSKRONA,
Corona navalis, äfwen kallad classica
ell. rostata, war en guldkrans,
hwilken gafs åt den som i en sjödrabbning
först sprang in på fiendens skepp och
tog det. Kransen war tecknad liksom
med bogspröt (rostra). Denna krans
fick ingen annan i Rom, än Agrippa
i slaget wid Actium. Hos Athenarne
erhöll den en sådan krans, som wid
en republiken hotande fara, först
utrustade en galer.
SKIALVA (Finn. M.) dotter af
Finska konungen Froste, uphängde sin
gemål konung Agne med en guldked,
på holmen Aqnesit, der Stockholm nu
står. Agne Skiafr Bonde war Dags
son o. efterträdare, och hade Skialwa
i sednare giftet.
SKICKLIGHET (Sinneb. l.) Hon
utmärkes stundom under Protei bild.
SKIDBLADNER (Nord. M.), det
bästa skepp och så stort, at alla Asar
kunde wara derpå med wapen och
rustning. Se ASE.
SKINFAXE (Nord. M.) Dagens
häst.
SKINNET, GYLDENE, war skinnet
på en gumse, på hwilken Phryxus och
Helle satte sig för at fara öfwer
hafsarmen som skiljer Europa från Asien.
Helle, som blef skrämd af hafsböljorna,
föll af, och brodern bjöd förgäfwes til
at rädda henne; detta ställe blef sedan
kalladt Hellesponten. Phryxus,
alldeles utmattad, lät gumsen landstiga på
en udde som war bebodd af barbarer,
i grannskapet af Kolchis, och lade sig
der at sofwa. Inbyggarne woro just
i begrepp at mörda Phryxus, då
gumsen wäckte honom med en stöt, och
underrättade honom med menniskoröst om
den fara som hotade. Phryxus satte
sig åter up på gumsen, och begaf sig
til Æetes som regerade i Kolchis:
han offrade der wäduren åt Jupiter,
säga någre, at Mars säga andre, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
