Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skirner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skinnet uphängdes i et bokträd på et
fält som war helgadt åt Mars. Man
anförtrodde wården deröfwer åt en
drake som wakade dag och natt, och
til yttermera säkerhet omgafs fältet
med rasande tjurar, som hade
kopparfötter och kastade eldslågor genom
näsborrarne. Då Æetes hade låtit mörda
Phryxus, beslöto alle furstar i
Grekland at störta mördaren och at
återtaga det gyldent skinnet, hwilket
slutligen lyckades för Jason åtföljd af
Argonauterne. Se CHRYSOMALLOS.
SKIRNER (Nord. M.), Frejs
tjenare och sändebud.
SKIRTETES, ett af Bacchi tilnamn.
1. SKOGAR. Kamtschadalerne tro
at det finnes skogsgudar, som likna
menniskor; deras hustrur bära barn,
som wäxa til på deras ryggar och
skrika beständigt. Desse andar förwilla
resande och taga förnuftet ifrån dem.
2. – HELIGA, se LUNDAR 2.
SKOGUL (Nord. M.), en Walkyria.
SKOL (Nord. M.), en ulf. Se SOL.
SKOREM. Hos Romarne ansågs
det för et elakt tecken om skoremmen
gick sönder när man gick ut. Sådant
war nog för at afbryta en påbörjad
affär, eller för at upskjuta den man
ärmade företaga.
SKORPIONEN, ett af de 12 tecknen
i djurkretsen, emellan Wågen o.
Skytten. Skalderne säga at det är
samma S., som, på Dianas befallning,
stack den stolte Orion i hälen, som
skröt af at han kunde trotsa de
wildaste djur, och hade welat missbruka
Gudinnan. I de Egyptiska
hieroglyferna äro S. och landkrokodilen en
bild af twenne lika starka fiender som
drabba emot dwarandra, ty ömsom
stupar den förre, ömsom den sednare.
Då Egyptierne wille utmärka en
ensam segerwinnare, föreställde de
antingen en ödla eller en skorpion.
Krokodilen utmärkte en snabb segrare,
och S. en långsam.
SKRIDBRIMIR, se ASE.
SKRIFKONSTEN (Sinneb. l.) En
qwinna som skrifwer på en
pappersrulle dessa ord: Scripta manent: hwad
skrifwit är, går öfwer til efterwerlden.
SKRYMNER (Nord. M.), et namn
som Utgårda-Loke gaf sig. Se THOR.
SKRYMTERIET (Sinneb. l.), Hos
Ripa är det en mager o. blek qwinna
med nedböjdt hufwud, wargfötter och
betäckt med en slöja. Hon håller et
stort radband, och lägger med mycken
tilgjordhet almosor i en fattigbössa.
Man gifwer henne en masque.
SKRYTET (Sinneb. l.)
personifieras genom en högdragen qwinna, klädd
i påfägelfjädrar; hon håller en
trompet, ur hwilken framtränga några
årans strålar, men förmörkade af rök.
SKRÄMSELN (Sinneb. l.) En ung
man som bleknar och söker at fly wid
åsynen af Medusas hufwud omgifwet
med flygande ormar.
SKRÖPLIGHETEN (Sinneb. l.) Hon
afmålas under bild af en ålderstigen,
blek och utmerglad qwinna, som sitter
i en länstol, lutar hufwudet emot ena
handen och håller i den andra en
wildsippeqwist, som hos Egyptierne war
en symbol af sjukdom.
SKUGGAN. Enligt hedniska
mythologien war S. hwarken kropp eller
själ, utan någonting midtemellan, och
som med kroppens utseende och
egenskaper, tjente själen til omhölje eller
fodral. Det är det som Grekerne
kallade eidolon ell. phantasma, och
Latinerne umbra, simulacrum. Det
war denna skugga som nedsteg til
underjorden. Ulysses såg Herkulis skugga
på Elyseiska fälten, under det at denne
hjelte war i himmelen. Skuggorna
fingo icke fara öfwer Styx, före än
kropparne blifwit begrafne; i annat
fall måste de irra omkring och swäfwa
100 år på stranden; först efter denna
långa landsflykt fingo de komma
öfwer til andra sidan.
(Afr. M.) En af
religions-dogmerne hos folket i Benin är at en
menniskas skugga är en werklig
warelse, och skall en dag bära
wittnesbörd om dens lefnad, hwilken hon
aldrig uphört at åtfölja.
SKULD (Nord. M.), den tredje af
Nornorna (det Tilkommande). Hon
åtföljde Walkyriorna på stridfältet.
SKULDER (Sinneb. l.) De föreställas
allegoriskt under bilden af en
illa klädd man, som stöder sig mot en
afbruten pelare, hwari äro fästadt en
kedja och bojor. Han betraktar tankfull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>