Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skyddsgudar ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
full en grön mössa, och bredwid sitter
en hare och lyssnar.
SKYDDSGUDAR, se TUTELARES.
SKYMNINGEN (Sinneb. l.)
föreställes genom en ung man med swarta
wingar, som flyr under nattens slöjor;
han har en stjerna öfwer hufwudet och
en flädermus i handen. Dem
föreställes äfwen genom en qwinnoform
under skapnad af Diana eller Luna, som
för en wagn dragen af twä oxar,
gående utför et berg. Solens ell.
Dagens hästar spänna wanligen upför et
berg, och Dianas eller Aftonens gå
utföre. Se DAGNINGEN.
SKYTTEN, en stjernbild. ell. nionde
tecknet i djurkretsen. Han föreställes
wara half man och half häst, och som
med båge afskjuter en pil, hwarmed
utmärkes den stränga köld och de
stormar som herrskar i Nov. månad.
Somlige påstå at det är Centauren
Chiron, andre at det är Crocus, son af
Musernas amma Eupheme, at han
bodde på Parnassen, och roade sig med
jagt, samt at han efter sin död blef,
på Musernas förbön, upflyttad ibland
stjernorna.
1. SKÄGG. Greker och Romare
helgade förstlingen deraf åt floder, åt
sina wänners grafwar, åt Apollos
altaren, isynn. åt Jupiter Capitolinus.
Hos Pedasierne, et folkslag i Carien,
hände sig, at så ofta de eller deras
grannar hotades af någon olycka, wäxte
et långt skägg på Minervas prestinna.
Herodotus berättar, at detta
underwerk hade inträffat tre gånger.
2. – (Mah. M.) Kingston
berättar at en betydlig del af Tatarernes
religion består i at handhafwa skägget;
at de började et långt o. blodigt krig
emot Perserne, och förklarade dem för
otrogne, ehuru de äro af samma lära
i andra afseenden, och det endast
derföre, at de sednare icke buro sina
mustacher på samma sätt som
Tartarernes kyrkobruk föreskrifwer.
SKÄMTET (Sinneb. l.) De gamle
föreställde Momus, deras Gud för
skämtet, såsom uplyftande masken som
betäckte ansigtet; men som skämtarens
afsigt är, at göra den löjlig som han
angriper, och at få folk at skratta på
hans bekostnad, så wore det bättre at
föreställa S. sysslosatt med at sätta en
löjlig masque på en annans ansigte,
som är föremålet för ens bitterhet.
I händerna på denna allegoriska figur,
hwars blick är full af elakhet, sätter
man en twåuddig pil. för at utmärka
huru S., mera förfördelande än
sjelfwa Förtalet, gör twå sår på en gång,
det ena åt menniskan, det andra åt
egenkärleken. – Det bittra S.
föreställdes genom getingar på Archilochi
graf, en skald som war rygtbar för
sina satiriska skrifter.
SKÄRM, et slags parasoll hos de
gamle, som man ofta ser på Grekiska
vaser. Bacchi prestinnor buro skärmar
under de heliga ceremonierna.
SKÄRSELDEN dos Judarne (Rabb.
Myth.) Judarne erkänna et slags
skärseld, som warar hela första året
efter en mennilkas bortgång ur
werlden. De tro at själen, under dessa
12 månader, äger frihet at besöka sin
kropp, samt återse de ställen och de
personer hon bär mest tyckt om.
Denna skärseld kallas Abrahams sköte, de
leftvandes skattkammare, Edens
trädgård, eller det öfra Gehenna, i
motsats til helwetet eller det nedra
Gehenna. Sabbatsdagen är, enligt
deras tanke, en hwilodag för själarne i
skärselden; och på den allmänna
försåningsdagen anställa de många böner
och tilfyllestgörande werk för at
hugswala dem.
SKÖLDEN war det mest utmärkta
wapen, och de gamle skalderne hafwa
roat sig at med mycken noggrannhet
beskrifwa de tecken eller märken som
prydde deras hjeltars sköld. Man
känner Homeri beskrifning på Achillis sköld.
Heslodi på Herkulis, och Virgilii på
Æneas’. Man kan likwäl icke neka,
at inbillningen haft mycken del i dessa
beskrifningar. På Achillis sköld
syntes en sjöhäst, för at tilkännagifwa
Thetis’ sons härkomst. Agamemnons
sköld wisade en af Gorgonerna, som
kastade förskräckliga blickar. Eteokles,
en af de sju hjeltarne som deltogo i
tåget emot Thebe, hade på sin sköld
en man som klättrade upför en stads
murar. En Sphinx, hållande en karl
mellan klorna, war målad på
Parthenopæi sköld, en af samma sju hjeltar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
