Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sköldpaddan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Menelaus hade en drake på sin,
Hektor et lejon, Idomeneus en tupp,
Amycus en hummer, symbol af
försigtigheten. Tecknet på Ulyssis sköld war
en delfin, en symbol som war honom
så egen, at Lykophron, utan at nämna
denna hjelte, tror sig kunna utmärka
honom på et temligen charakteristiskt
sätt, genom epitetet Delphinosemos.
Cadmi ättlingar buro på sina sköldar
en orm, til tecken at de woro födde
af draktänder, hwarföre de kallades
Spartoi, sådde.– De gamle plägade
med sköldar pryda framtonen af deras
tempel; man såg en sadan af guld på
spetsen af Jupiter Olympii tempel.
Det war et ganska gammalt bruk at
på templens pelare uphänga de
öfwerwunnes sköldar. Så uphängde
Menelaus Euphorbi sköld. Philistéerne
gjorde på samma sätt med de sköldar
de togo ifrån Sauls armé. I Athén
fans en portik enkom inwigd för detta
ändamål. – Servius anmärker, at
man såg Neptuni bild på Grekernes
sköldar, och Minervas på Trojanernes.
På theatern i Athén fans en egid af
guld. Man lät ofta på skölden
gravera sin egen bild och sina förfäders.
Den förste som helgat sina förfäders
sköldar, war Appius Claudius, i Roms
år 259. Då man offrade dessa
sköldar i templen, brukade man inlägga
en wiss summa i öfwerste-presternes
skattkammare. Sköldar tildömdes
äfwen åt borgerliga dygder. Cato,
såsom prydd med alla dygder; Tiberius,
såsom en mild och hofsam furste,
erhöllo denna heder; likaså Hortensius
och Germanius, såsom förträfflige
talare. Man föreställde slutligen äfwen
qwinnor på sköldarna. Jfr
LÖFTESSKÖLDAR.
SKÖLDPADDAN är en temligen
wanlig symbol af Mercurius.
Apollodorus berättar, at då denne Gud hade
framför sin grotta träffat en sköldpadda
som åt gräs, tog han henne, frånskilde
allt köttet, och satte på skalet strängar
af huden efter en oxe som han nyss
hade slagtat, och gjorde så den första
lyran i werlden. Detta instrument
hette ock på latin testudo, emedan
dess utseende temligen nära liknade
skalet af en sköldpadda. S. war
äfwen en symbol af Tystnaden. Venus
Pudica i villa Borghese har äfwen en
Sköldpadda til attribut.
SKÖLDUNGAR kallades de, som
härstammade från Odins son Sköld, och
efter honom regerade, i Leire, öfwer
Seland.
1. SKÖNHETEN (Alleg.) Se VENUS.
Man målar henne stundom med andra
attributen, bland annat med en
guirlande af liljor, en spegel och en dolk.
2.– Skönheten war femte
kroppsstyrkan, en fördel som de gamle mest
wärderade; deras gudar och hjeltar
äro i deras skaldestycken, taflor och
bildstoder, föreställde såsom sköna. Man
fordrade denna egenskap af dem som
lade för maten, hos munskänkarne som
ihällde winet (Pocillatores), och isynn.
hos presterne. Man trodde at
skönhetens böner förmådde mest hos
Gudarna. Skönhet eftersöktes äfwen hos
athleterne. I Elis täflades om högsta
priset för skönhet. De förste
segerwinnarne kröntes m. myrten och buro
Gudens attributer; de andre offrade
slagtoffret, och det tredje slaget bar
de heliga kärlen.
3.– HIMMELSK SKÖNHET
(Sinneb. l.) Den afmålas naken, wingad
och omgifwen med strålar. I ena
handen håller hon en kula eller klot och
en passare (cirkel), och i den andra en
liljeqwist. Dess hufwud förlorar sig
i skyarne, för at utmärka huru föga
menniskorna äro wärdiga at se eller
höra henne.
SLAFVAR. Herkules war deras
skyddsgud. Herodotus säger, at det
tempel Egyptierne upbyggde åt denne
hjelte, war en fristad för slafwar.
SLAFVERIET (Sinneb. l.) Greker
och Romare föreställde det under bild
af en mager man, naken ell. illa klädd,
med rakadt hufwud och brännmärkt
ansigte. I nyare tider har man
tillagt et ok, belastadt med en stor och
tung sten, samt bojor om fötterna.
Se TRÄLDOM.
SLAGHÖKEN war den förnämste
fågeln som Augurerne begapade.
SLAGTOFFER, se OFFERDJUR.
SLATABABA, se GULDGUMMAN.
SLEIPNER (Nord. M.) nämnts i
Grimnismal såsom den bästa häst, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
