Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Slöseriet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blind än det sednare. Bakom ses
Fattigdomen långsamt framskrida,
såsom en oundwiklig följd af S.
SLÖSERIET, Prodigalité (Sinneb.
lär.). Denna last afmålas blind ell.
med en bindel för ögonen, hållande
et ymnighetshorn fullt med guld,
silfwer, ädla stenar o.d., som hon häller
ut eller kringkastar näftals. Cochin
föreställer henne prägtigt klädd, betäckt
med juveler, och bredwid sig säckar
fulla med penningar, dem hon med
båda händer kastar omkring sig.
Harpyer stå bredwid och stjäla bort dem.
SMAERTAS (Ind. M.), en sekt af
brahminer, som är den mest
aktningswärda, men äger minsta förtroende.
Dess anhängare föka at förena de olika
meningar som skilja Wischnus och
Ixoras brahminer. De påstå at dessa
båda Gudamagter äro fullkomligen
jemnlika, eller snarare utgöra en och
samma Gud under olika namn. De
hafwa intet tecken som utmärker dem
ifrån andra sekter; men deras
hofsamhet utmärker dem mer än allt
annat; denna dygd gör äfwen at de
hafwa så få anhängare.
1. SMAKEN (Sinneb. l.) ett af
de fem sinnena. Den föreställes under
bild af en wacker qwinna, lagom fet;
hon bär en korg med frukt, och en
falk, som af de gamle troddes hellre
wilja dö än äta skämdt kött. Eken,
samt Ceres’ och Bacchi gåfwor,
utmärka den föda som menniskorna,
enligt skalderne, litet efter hand
begagnat til deras uppehälle.
2. – Känslan af det sanna och
sköna. Den bär en fackla o. är prydd
med en blomsterkrans, medan
smaksinnet endast dömmer om sinnliga och
behagliga ting.
SMARAGDEN. Widskepelsen har
länge tillagt denna sten underbara
egenskaper, bland andra den at
förekomma fallandesjukan, och at gå
sönder då sjukdomen ej kunde
öfwerwinnas; at påskynda barnsbörd, då den
bands på låret af en qwinna i
barnsnöd. Smaragdpulver stillade rödsot
och botade för giftiga djurs bett.
(Peruv. M.) Folken i dalen Manta
i Peru dyrkade en smaragd som war
stor som et strutsegg. Den wisades
på stora högtidsdagar, och Indianerne
lupo til från alla häll, för at se
deras Gudinna och offra smaragder åt
henne. Presterne och Cacikerne läto
förstå, at Gudinnan skulle lycka
mycket om at deras döttrar presenterades
för henne, och kommo på det sättet
åt en stor skara med flickor. Då
Spaniorerne eröfrade Peru, funno de wäl
alla Gudinnans döttrar, men modern
sjelf hade Indianerne gömt så wäl,
at man aldrig kunnat få weta hwart
hon tagit wägen.
SMICKRET (Sinneb. l.) Man har
öfwenenskommit at gifwa det en flöjt,
emedan tonerne af detta instrument
alltid blifwit ansedde som emblem af
berömmet. För at utmärka at de äro
bedrägliga, har man med et nät,
symbol af försåtet, omgifwit Wänskapens
altare, hwarpå rökwerk brinner.
Fabeln om Räfwen och Korpen är
föreställd på altarets ena sida. S.
föreställes äfwen såsom en dramatiskt
draperad qwinna, spelande på flöjt
bredwid en biswärm som flyger
omkring en trädstam, och en hjort ligger
wid hennes fötter. Hon är tillika
klädd i en skiftande klädning, och
håller någon gång i ena handen fågelnät,
och i den andra en pust; wid
fötterna ligger en kameleont.
SMILAX, en Nymf, som dog af
sorg at se sig föraktad af den unge
Crocus, blef med honom förwandlad
til en saffranbuske. Se CROCUS.
SMINK. Venus och Pallas täflade
om prisat för skönhet. Venus satt
länge wid sin toilett, rådfrågade sin
spegel, lagade om sitt hår, och satte
sin friska hy i ordning. Minerva
hwarkem speglade sig i metallen eller
i wattnets kristall, och hade ingen
annan hemlighet för at få en frisk
rödfärg, än at springa et långt stycke,
likasom flickorna i Lacedæmon, som
plägade roa sig dermed på stränderna
af Eurotas. Enochs bok försäkrar at
ängeln Azariel hade långt före
syndafloden lärt flickorna sminkkonsten.
SMINTHEUS, et Apollos tilnamn.
Under artikeln CRINIS har man sett
anledningen til detta tilnamn. S:t
Clemens från Alexandria anför en
annan fabel. Teukers ättlingar, som
begåfwo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
