Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Solen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
armarna på Tethys, som, wällustigt
hwilande på wågorna, tyckes wänta
på honom med all begärets häftighet.
Men han är icke mer denne älskare
omstrålad af en gudomlig glans, nu
är han förmörkad och nära at
slockna. Natten, midti luften,
utwecklar sina dystra slöjor, Venus-stjernan
wisar sig, och man uptäcker Månens
bleka skifwa bakom några lätta skyar.
De breda dagrar hwilka småningom
förlora sig i skuggorna som dem
följa och omgifwa, bidraga at fullända
teckningen. Nereider och Tritoner
utmärka emedlertid genom deras
ställningar, den glädje de känna wid
Solens återkomst. Delfinerne hafwa
äfwen känsla af hans närwaro, och
tusen små kärleksgudar som flyga fram
under Nattens slöja, kasta sig i
wågorna, och lyckas bjuda Dagens Gud
at njuta den wederqwickande hwilan.
(Peruv. M.) De fordne inbyggarne
i Peru erkände ingen annan Gud än
Solen, och hela deras religion bestod
i den dyrkan de wisade denna
himlakropp. De ansågo sina kejsare såsom
Solens söner. I staden Cusko hade
de upbyggt et prägtigt tempel til
hans ära, der han dyrkades med den
största pomp.
(Amer. M.). Folket i Virginien
dyrkar äfwen S. Til hans ära gå
alla åldrar och kön hwar morgon i
dagningen at rena sig i någon flod,
och fortsätta twagningen, til dess S.
gått up. Så snart dess första
strålar wisa sig och de tro sig wara
renade, offra de åt honom de skänker
som anses wara honom wärdiga, och
frambära åt honom alla sorter
tobak. – Til Soldyrkare kunna äfwen
räknas inbyggarne i Florida, i synn.
de som bo i trakten af Apalachiska
bergen. De tilskrifwa S. werldens
skapelse, och tro at de hafwa honom
at tacka för lifwet. De berätta, at
då S. icke hade wisat sig på et helt
dygn, werkade dess frånwaro en
ryslig syndaflod, och wattnet i den
stora sjön Theomi öfwerswämmade
jorden och de högsta berg. Olaimy,
hwarpå S. sjelf hade byggt sig et
tempel, undslapp ensamt denna
allmänna öfwerswämning, och räddade
från undergång dem som dit tagit sin
tilflyft. Efter 24 timars förlopp
återsyntes S. i all sin glans; dess
wälgörande wärma skingrade wattnet,
och återbragte jorden i sitt naturliga
tilstånd. Allt sedan hafwa
Apalacherne bibehållit en synnerlig wördnad
för templet på berget Olaimy, och
för S., som befriade dem ifrån en
sådan landsplåga. – De betyga S.
sin wördnad hwar morgon när han
går up, och hafwa fyra högtidsdagar
om året, då de dyrka honom på et
mera utmärkt sätt på nämnde berg.
Natten före dessa fester uptända Jauas
eller presterne stora stockeldar på
berget. Följande morgon i dagningen,
begifwer folket sig hoptals dit.
Templet är egentligen icke annat än en
stor grotta uthuggen i klippan. Den
är eggformig och håller 200 fot i
längden; dess höjd är 120 fot, och
den får dager ifrån et hål midti
hwalfwet. Denna grotta anses så helig,
at menigheten ej får der inträde. De
andäktige öfwerlemnar sina
offergåfwor åt presterne, som uphänga dem
på stänger wid ingången til grottan.
S. får inga blodiga offer: de anses
icke wara tacknämliga för detta
lifwande och widmagthållande Wäsende.
Den religiösa dyrkan består i synn.
uti at sjunga Solens lof, och at til
dess ära kasta rökelse i en stor
eldbrasa framför grottan. Det
märkwärdigaste wid festen är, at presten
håller honing i en urgröpt sten framför
et stenbord. Rundtomkring strör han
en wiss myckenhet majs, til föda för
de fåglar som äro helgade åt Solen,
och som påstås sjunga til dess låf.
Dessa fåglar, som kallas
Tonatsulis, bäras enkom dit i burar, för at
begagnas wid festen. Emot
middagen, då Solens strålar börja at
falla på stenbordet, sluta presterne at
bränna rökelse, och sex uttagas
genom lottning at öppna buren och
släppa ut de sex fåglarna til Solens
ära. – Då Parausti, eller regenten
i Florida, skall gå ut i krig, samlar
han sina soldater på et fält, ställer
sig midtibland dem, med ansigtet
wändt åt Solen, til hwilken han
ställer en rörande bön och anhåller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
