Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Solymus ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SOLYMUS, son af Jupiter och
Chaldena, gaf sitt namn åt folkslaget
Solymi, fordom kallade Pisidæ.
SOMEIRAH (Ind. M.) et
diktadt berg, som de gamle Indianerne
trodde ligga midti jordens medelpunkt
och bakom hwilket de trodde S. gå ned.
SOMMAREN (Sinneb. l.) Ibland
de fyra årstidernas gudinnor som man
ser i Villa Albani på en rund bas,
är Sommaren föreställd springande
med en brinnande fackla i hwardera
handen. På en grafwård utanför
Rom, der årstiderne woro
föreställda i stuck, höll S. et wäplingsblad
i handen. Ibland målningarne i
Herculanum är en figur i gult
draperi, med en fleruddig wingårdshacka.
På grafurnan som föreställer Thetis’
och Pelei bröllop, är S. lättare
graverad än Wintern och Hösten, och
håller en krona eller krans. Den
utmärktes äfwen genom en lejonjagt.
Man gaf ocksa S. en gul tunica,
med himmelsblå mantel, en färg
som utmärker himmelens beständiga
klarhet under denna årstid, i synn,
i de warma länderna; den gula
färgen betecknar sädens mognad. De
moderne symbolisera S. genom en
ung flicka klädd i gult, krönt med
ax och hållande en brinnande fackla.
Andre föreställa den nästan naken,
krönt med ax, hållande i ena handen
et fullhorn fyldt med alla slags frön
och i dem andra en skära. Se CERES.
SOMMARSOLSTÅNDET (Sinneb.
l.) Figuren föreställes naken, för at
utmärka denna årstidens wärma.
Cirkeln omkring hufwudet är prydd med
9 stjernor och kräftans tecken. Han
är i begrepp at wända tilbaka,
emedan det under solståndet ser ut som
solen droge sig tilbaka eller stadnade.
Kulan som han håller i handen och
hwars ena fjerdedel är mörk, och de
tre andra uplysta utmärker de långa
dagarna och de korta nätrerna.
SOMMONA-CODOM, Siamesernes
lag stiftare och högste Gud. Historien
om honom är så inswept i fabler och
orimligheter, at man icke kan säga
någonting bestämdt om hans lefnad.
Sannolikt war han bördig från
Indien och en af Samanéerne ell.
Schamanerne som bebo halfön på denna
sidan om Ganges, enligt hwad
namnet tyckes tilkännagifwa.
Siameserne säga likwäl at hans rätta namn
war Codom, och at sedan han blifwit
munk, antog han namnet Sommona,
som på Baliska språket bet. skogs-munk.
S. kallas äfwen af dem
Praputi-Tchaon, som betyd. den store och
mägtige, den ypperlige herren. De påstå
at han föddes af en blomma hwilken
wäxte ur nafweln på et barn; och
detta barn war endast löfwet af et
träd, som hade skapnad af et barn
hwilket bet sig i stortån. Detta löf
flöt på wattnet, “som ensamt war
til jemte Gud.” Det är obegripligt
huru S. kunde hafwa någon fader,
då han war född på et så
besynnerligt sätt. Man har likwäl gifwit
honom en, och den temligen förnäm,
emedan han war konung wid namn
Pausontut i Teve-Lanka, et rike som
Indianerne anse utgöra en del af
Cejlon. S. hade äfwen en moder, som
hette Matra-Maria, den stora Maria,
et namn hwilket gifwit anledning til
flera besynnerliga jemnförelser. –
Siameserne gifwa S. til moder en
jungfru, som blef hafwande genom
solens inflytelse. Brydd öfwer sin
belägenhet, gick hon at dölja sin skam i
en tät skog. Då hon kom til stranden
af en sjö, framfödde hon, utan minsta
plågor, et förkjusande skönt barn;
men som hon icke kunde gifwa di,
och ej hade hjerta at se barnet dö,
gick hon ut i sjön och lade det på en
blomsterknopp, som genast öppnade
sig och omslöt sitt dyrbara inlagsfå.
Denna blomma, hwars namn icke är
upgifwet, står ifrån den tiden i
utmärkt wördnad hos Talapoinerne.
Nästan i samma ögonblick S. kom til
werlden war wisheten honom medfödd,
och han ägde i den högsta grad ej
allenast alla menskliga utan tillika alla
Gudomligheten förbehållna kunskaper.
Han förwånade sina samtida med
sina utmärkta dygder; och i alla de
kroppar han bebodde, 550 til
antalet, war han alltid en modell af
helighet och botöfningar; antingen som
menniska eller kreatur war han alltid
den bästa och fullkomligaste i sitt slägte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
