Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Sommona-Codom ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
te. Då han blef konung, upoffrade
han sig ofta för sina undersåters wäl
och förlorade för deras skull lifwet.
Wid andra tilfällen gaf han lysande
exempel af oegennytta, tålamod och
menniskokärlek. – En dag hwilade
S. under et träd, hwilket
Siameserne sedermera ansett såsom heligt,
då ifrån himlen nedsteg en änglaskara
som nedkastade sig för den helige och
gåfwo honom deras hyllning. Då han
en gång såg några kreatur plågas af
en ryslig hunger, gaf han dem sitt
kött at äta. En dag skänkte han bort
all sin egendom; och för at bli
mindre tankspridd genom yttre föremål,
slet han båda ögonen ur hufwudet.
Hans tålamod gick så långt, at då
en Brahmin en gång hade bortröfwat
hans hustru och barn, och lät dem i
hans närwaro undergå rysliga
marter, sökte det heliga nötet icke at
hindra detta wåld. En gång gick
hans menniskokärlek til den grad, at
han slagtade hustru och barn, och lät
munkarne äta up köttet. At detta är
en presthistorie, kan man lätt finna,
ty de herrarne prisa mera
wälgörenhet för dem, än lydnad för landets
lagar – S., helig blifwen genom
så ofantliga förtjenster, satte kronan
på sina dygder, då han blef munk;
ty endast desse anses fullkomlige af
Siameserne. Härigenom hunnen til
högsta grad af helighet, fann han sig
begåfwad med en utomordentlig
styrka, hwilken anses som den
fullkomligaste helighets tilhörighet. Et annat
helgon, wid namn Prasuane, wille
försöka om S. werkligen hunnit högsta
fullkomlighets-graden. Han bjöd ut
honom på stryk, men slöt af
utgången at hans medtäflare war betydligt
mera helig än han. S. förwärfwade
et ännu ärofullare privilegium, neml.
at göra underwerk. Han kunde helt
lätt göra sig osynlig. När han wille
blef hans kropp antingen en
widunderderlig koloss, eller liten som solgrand.
Han behöfde blott önska, och i
ögonblicket war han i de aflägsnaste
länder. Men med alla dessa förmåner
war S. likwäl icke utan synd; och
då han syntes wara som mest fri från
swagheten, lystrade han til hämndens
röst, och glömde sig til den grad at
han dödade en Man (se Ordet), som
war hans fiende. Men brottet blef
icke ostraffadt: den mördades själ flög
in i et swin; och då S. hade det
missödet at äta af dess kött, fick han
så häftig kolik, at han dog wid 80
års ålder. Men derwid tilgick lika
besynnerligt som wid hans födelse: ty
hann förswann i likhet af et stjernfall.
– Tachard berättar om hans
frånfälle på olika sätt, men swinet spelar
alltid hufwudrollen. Han säger at et
widunder, som S. fordom hade dödat,
hade kommit tilbaka på jorden i en
swinhamn, och rusade en dag på
helgonet, som satt i lugn med sina
lärjungar. S. igenkände genast sin gamla
fiende, slöt deraf at hans dödsstund
icke war långt borta, och sade det til
sina lärjungar. Spådomen slog också
in: ty en tid derefter åt han af samma
swin och dog. Innan han lemnade
denna werlden, anbefallte han sina
lärjungar at åt honom upresa
bildstoder och bygga tempel til hans ära;
och på det menniskorna måtte
bibehålla några märken som erinrade om
honom, lemnade han intryck efter sina
fotspår i Siam, uti Pegu, samt på
ön Ceilon. Dessa ställen, der de
heliga fotspåren finnas, hafwa blifwit
rygtbara genom folkens andakt, som
göra wallfarter dit ifrån alla orter.
– Siameserne påstå, at S. är efter
sin död i det högsta
lycksalighetstilstånd, som de kalla Nireupan, och at
han är likasom förintad i sin sällhet.
Ibland hans lärjungar äro twå
synnerligen utmärkte för deras dygder
och helighet; den förste, wid namn
Pra-Mogla, står i templen til höger
om S.; den andre, som heter
Pra-Saribut, står på hans wenstra sida.
S. är nästan det enda dyrkans
föremål hos Siameserne; til honom
allena ställa de sina böner, och honom
åkalla de i alla sina behof. De tro
at hans magt är inskränkt endast til
Siameserne, och at han har ingen
myndighet öfwer andra folk. – De
orimliga fabler som berättas om denne
rygtbara man, och den föga
trowärdighet böckerne förtjena, hwari de äro
uptecknade, skulle kunna förmå en at
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
