Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spinensis ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SPINENSIS DEUS, törnets Gud.
Han åkallades på det törne ej måtte
wäxa på sädesåkrarna.
SPINNEL. De gamle ansågo
såsom et olyckligt förebud, om
spinnelwäf fäste sig på Gudarnes bildstoder
eller på fanorna och standaren.
SPINTHARUS, en korinthisk
byggmästare, som upbyggde templen Delphi.
SPINTURNICION eller
SPINTURNIX, SPHINX.
SPIO, en nymf, dotter af Nereus
och Doris.
SPIONERIET (Sinneb.) föreställes
under bild af en man med högst
suttigt utseende. Han är inswept i en
mantel, öfwerströdd med ögon och öron
och håller en blindlykta i handen:
bredwid hanom står en windthund som
nosar på jorden.
SPITHAMÉER, et folkslag af
dwergar, som woro sex qwarter långa och
förde krig emot tranorna.
1. SPIRAN, war myndighetens,
filosofiens och monarkiens attribut.
2. – AGAMEMNONS. Denna spira
hade et stort anseende hos Grekerne.
Man tilbad henne i Cheronea, och
offrade dagligen åt henne,
Upsyningsmannen öfwer denna dyrkan hade
spiran förwarad i sitt hus, under all
den tid hans embete warade, eller et
helt år, och öfwerlemnade henne med
mycken ceremoni til sin efterträdare.
Det påstås at spiran blef tillika med
en myckenhet guld funnen i Phokis,
dit hon blifwit förd af Elektra.
Phokéerne togo guldet och Cheronéerne
spiran, dem de ansågo såsom et slags
gudomlighet, och påstodo at hon gjorde
underwerk. Homerus anför snart sagdt
hennes slägtregister, och berättar huru
hon kommit i Agamemnons händer.
“Denna spira är et oförlikneligt
arbete af Vulcanus, som gaf henne åt
Saturni son, ifrån Jupiter kom hon
til Mercurius, darefter til Pelops,
Atreus, Thyestes och Agamemnon.”
Den fans ännu i Homeri tid, och war
länge i behåll.
SPLANCHNOTOMOS, en Gud som
på Cypern hade fått altaren af
tacksamhet derföre, at han lärt
menniskorna samlas i gästabud.
SPLITET, se SCHISMEN.
SPODIUS, askfärgad, et Apollos
tilnamn. Han hade i Thebæ et altare
upbygdt af askan efter offerdjuren. Der
skedde en spådom af allt hwad man
fått weta, antingen genom rygte eller
på annat sätt. Se SPONDIUS.
SPODOMANTIEN, spådom
förmedelst aska. Se TEPHRAMANTIEN.
SPOLIA OPIMA, dyrbara
wapenbyten, som en Romersk fältherre tog
ifrån fiendens General, sedan han med
egen hand dödat honom. Någre säga,
at sådana byten äfwen kallades Opima,
om de ock woro tagna på lika sätt
af någon officer eller soldat. Denna
lycka har under hela Romerska
frihetstiden icke händt mer än tre
gånger. Den första, då Romulus
dödade Cænineensernes konung Akron,
hwilket war up rinnelsen til alla
sedermera hållna triumfer. Den andra
gången war, då Cornelius Cossus
dödade Toscanernes konung Tolumerius;
och den tredje då Claudius Marnellus
ihjelslog Gallernes konung
Viridomarus. Sådana krigsbyten insattes i
Jupiter Feretrii tempel, sedan de
blifwit burne i triumf framför fältherren.
SPONDALIA, sånger författade i
Spondaisk takt, som nyttjades wid
religionsakter, för at genom utdragna
melodier bekräfta Gudarna i deraf
goda wilja.
SPONDAULA, flöjtblåsare, som
under offringen blåste för presten, at han
ej måtte hindras af något och dess
andakt derigenom störas.
SPONDAULIA, se SPONDALIA.
SPONDE, en af Timmarne.
SPONDEUM, et käril som
nyttjades wid libationerna under offren.
SPONDIALIA, se SPONDALIA.
SPONDIALIS, se SPONDAULA.
SPONDIUS, som wakar öfwer
förbund, et Apollos tilnamn.
SPONSA, et tilnamn hwarunder
Theseus upbygde et litet tempel åt
Venus, då han bortröfwat Helena.
SPONSOR, et tilnamn hwarundee
Sp. Postumius hade helgat et tempel
åt Jupiter.
SPRICKAN I MÅNEN (Mah. Myth.),
ett af Mahomets rygtbarasie
underwerk. Habib, en fiende til profeten,
hade stämt möte med honom på et stenigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
