Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spådomskonsten ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är sant at den är möjlig, och säger
at filosoferne hyste tre särskilta
meningar i det ämnet. Någre trodde
at så snart man medgaf Gudar
finnas, måste man nödwändigt medgifwa
en spådomskonst; andre påstodo at det
wäl kunde finnas Gudar, utan at
ändock en S. borde kunna äga rum;
och de sista woro af dem tanken at det
wäl kunde gifwas S. om också inga
Gudar funnos. – I den Hel. Skrift
omtalas 9 slag af S. Det första
skedde genom betragtande af stjernorna,
planeterna och skyarna; det är den
egentliga astrologien, som Mose
kallar Meonea. Det andra utmärkes i
Skriften genom ordet Menachesch, som
Vulgata och de fleste Bibeltolkare
öfwersatt med spådom (angurium). Det
3:dje kallas Mekascheph, som de LXX
och Vulgata öfwersätta med
förtrollning, eller dolda och skadliga funder.
Det 4:de är Ithoberon, kjusare,
trollmän. Det 5:te bestod i at spörja
Pythoniske andar. Det 6:te, som Mose
kallar Indeoni, war egentligen
trolldom och magi. Det 7:de
werkställdes genom de dödes framkallande och
tillfrågande, och war saledes
swartkonst. Det 8:de war rhabdomanti, ell.
spådorn med slagruta, stafwar, o.d.
hwarom Oseas talar: dit kan äfwen
räknas Belomantien, eller konsten at
spå medelst pilar, som Ezechiel
omnämner. Den 9:de och sista war
Hepatoskopien, eller spådom i anledning
af lefwern hos offerdjuren. Samma
heliga bok omtalar äfwen sådana som
spå i händerna, uttyda drömmar,
spådomar medelst watten, eld, luft,
fåglars flygt och sång, åska, ljungeld
och i allmänhet alla lufttecken,
medelst jord, punkter, linier och ormar.
Judarne hade blifwit smittade af denna
olikartade widskepelse uti Egypten,
hwarifrån den spridt sig til Grekerne,
som slutligen öfwerfört den til
Romarne. – Desse sednare skilde S. i
konstig och naturlig, och kallade
konstig S. et förebud eller en ingifwelse
grundad på utwertes tecken, förbundna
med tilkommande händelser; och
naturlig S. den som förutsade saker
genom en rent af inre rörelse och en
andans ingifwelse, oberoende af något
yttre tecken. – Denna sednare
underafdelades i medfödd och ingifwen.
Den medfödda grundade sig på den
antagna satsen, at själen, inskränkt
inom sig sjelf, och befallande öfwer
åtskilliga af kroppens organer, utan
at wara der närwarande genom sin
utsträckning, hade wäsendtligen
orediga begrepp om det tilkommande,
hwarom man kan lätt öfwertyga sig,
sade de, genom drömmar och
hänryckningar, genom hwad som händer
några sjuke wid dödens annalkande,
och de flesta menniskor när de hotas
af någon nära förestående fara. – Den
ingifna S. grundade sig på den
förslagsmeningen, at själen, lik en
spegel, blef genom et från Gud eller andar
återkastadt ljus uplyst om de händelser
som rörde henne mycket nära. – Den
konstiga S. delades äfwen i twenne
slag: den ena som grundar sig på rön
och erfarenhet, hemtad af naturliga
orsaker, och sådane som de
förutsägelser astronomerne göra i anledning af
förmörkelser o.d.; eller de domar
läkare fälla öfwer sjukdomars slut, ell.
de gissningar politici göra öfwer
staters hwälfningar; den andra,
chimerik, öfwerdrifwen och bestående i
nyckfulla bruk, grundade på falska
omdömen och som wunnit förtroende
genom widskepelsen. – Denna sednare
gren anwände dertil jord, watten,
lust, eller fåglar, djurens inelfwor,
drömmar, anletsdrag, linjerna i
händerna, händelsewis hopförda punkter,
namn, rörelserna af en ring, et såll
och några författares arbeten; hwaraf
upkommo de lottkastningar, som
kallades Prænestinæ, Virgilianæ,
Homerice. – Hos Slawerne fans twenne
slag af S. Det första werkställdes på
följande sätt: man kastade up i
luften trätrissor kallade krujki, som woro
hwita på ena sidan och swarta på den
andra. Då hwita sidan låg upåt,
war det af god betydelse, men twertom
när det war den swarta. Då den
ena wisade en hwit och den andra en
swart sida, war framgången
medelmåttig. Den andra S. skedde
förmedelst hästen Svetovid; den tredje
hemtades af fåglarnas flygt; den 4:de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
