- Project Runeberg -  Ordbok i fabelläran eller Allmän mythologi / Sednare delen /
610

(1831-1836) [MARC] Author: Carl Erik Deléen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Veruactor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

märka årets fyra tider, wår, sommar,
höst och winter. Andre tro, at han
hade sitt namn af den omsorg han
anwände för at afleda wattnet ur sjön
Curtius, och låta det falla ut i
Tibern. Som denne Gud dyrkades
under otaliga former, så säger Horatius
i flertal Dii Vertumni. V. hade
et tempel i Rom, nära
köpmanstorget, emedan han war en af de
handlandes skyddsgudar. Han föreställdes
under bild af en ung man, med en
krans af åtskilliga örter, och en drägt
som betäckte honom blott til hälften,
hållande frukt i wenstra handen, och
et fullhorn i den högra. V:i wackra
bildstod i trädgården wid Sceaux
föreställer honom krönt med ax; wid
halsen är fästad et rådjursskinn, som han
upwecklar på wenstra armen, för at
kunna bära en hop frukt och löf;
djurets hufwud och en del af huden hänga
under armen. I högra handen håller
han en trädgårdsknif, och han är klädd
om fötterna som en bonde.

VERUACTOR, en romersk afgud,
som troddes göra trädesåkerns
upkörning lycklig. Han war den förste som
åkallades wid det offer som Cereris
Flamen anställde för denna Gudinna
och Jorden. Han åkallade äfwen
följande Gudar: Conditor, Convector,
Imporcitor, Insitor, Messor,
Obarator, Occator, Promitor,
Redarator, Sarritor, Subruncinator
.

VESPER, densamme som Hesper.
Se LUCIFER, NOCTURNUS.

1. VESTA, Urani gemål och moder
til Saturnus; tages ofta af Skalderne
för densamma som Terra ell. Jorden.
Ovidius säger at Terra kallas Vesta,
emedan hon uppehåller sig genom sin
egen wigt: Sua vi stat. Zenos
lärjunge, Cleanthus, anklagade
Aristarchus ifrån Samos, derföre at han icke
wisat Vesta den wördnad som
wederborde och dessutom stört hennes hwila.
Enligt Plutarchus war andemeningen
af denna allegoriska anklagelse den, at
han förflyttat jorden ur werldsaltets
medelpunkt, för at låta henne wända
sig omkring solen. Man föreställde
denna Vesta under bilden af en
qwinna som håller en trumma i handen,
för at utmärka jorden som innesluter
wädren i sitt sköte. Diodorus ifrån
Sicilien säger at hon war upfinnare
til åkerbruket.

2. – En annan Vesta war dotter
af Saturnus och Ops, eller Rhea,
enligt Apollodorus och Diodorus, ell.
Jungfrun Vesta; hon war eldens
gudinna eller sjelfwa elden: ty det namn
Grekerne gåfwo henne, är detsamma som
betyder eld eller eldstad i husen. Vesta
war en af de äldsta gudinnor i
hedendomen; hon dyrkades i Troia långt
före denna stadens förstöring, och det
tros, at Æneas förde hennes bild och
dyrkan til Italien; hon war en af
hans husgudar. Vesta blef en så högt
aktad guddomlighet, at den blef
ansedd såsom ogudagtig, hwilken icke
offrade åt henne. Grekerne började
och slutade alla sina offer med
hedersbewisningar åt Vesta, och åkallade
henne först af alla gudar. Hennes
dyrkan bestod förnämligast deri, at
man wårdade den åt henne helgade
elden, och lagade at han aldrig
slocknade; hwilket isynnerhet ålåg
Vestalerna at waka öfwer. I Korinthus
hade Vesta et tempel, men ingen bild;
midt i templet stod blott et altare
för de offer som gåfwos åt gudinnan.
Hon hade äfwen altaren i flera af
Greklands tempel som woro helgade
åt andra gudar, såsom i Delphi, i
Athén, Tenedos, Argos, Miletos,
Ephesus o. s. w. Vestas tempel i Rom
war öppet för hela werlden om dagen;
men ingen fick der tilbringa natten;
til och med om dagen fingo inga
karlar gå in i det innersta af templet.
Det war icke endast i templen man
wårdade Vestas heliga eld, utan
äfwen wid hwarje husport; hwaraf
kommer namnet Vestibulum. – I
forntiden fans hwarken hos Greker ell.
Romare annan bild eller symbol af
Vesta, än den heliga elden, som så
noga wårdades; och om man
sedermera förfärdigade några stoder
föreställde de snarare Vesta Jorden,
än Vesta Elden; men sannolikt
förblandades de sedermera. Wanligen
föreställdes hon i matronedrägt, klädd
i en slöja, hållande i högra handen en
fackla ell. lampa, eller en liten
offerkruka med twenne grepar
(capeduncula)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 00:11:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fabellaran/2/0616.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free